Familj

Timmarna går sakta, dagarna går fort

Vi är hemma med Freja 8 månader nu, på halvtid bägge två. Vilket innebär att jag är mamma i början på veckorna och IT-konsult i slutet. Mycket trevligt, kan rekommenderas varmt. 

Idag har jag alltså varit hemma och försökt fördriva tiden. Bland annat har jag varit två gånger till vårdcentralen för att till slut lyckas få lämna mina 8 rör med blod som ska bestämma om jag är en lämplig donator för någon som söker hjälp via Tobias registret (åh, varför denna särskrivning?). 

Jag har också kollat in en smidigare vagn till vår stundande Parisresa och räknat ut exakt hur många klämmisar en liten busunge kan behöva på sagda resa.

Imorgon blir det storhandling och packning, så att jag kan gå ut och ta en liten öl efter jobbet med gott samvete på onsdag. 

Måndagsmorgonsmys. 
Måndagsmorgonsmys. 
Familj

Är det såhär det känns att vara lycklig?

14 år. 5 föreningar. Ändlösa helger och olika typer av engagemang. Och nu, hux flux bara, så har jag fått bestämma mig att jag måste sluta med allt vad cheerleading heter.

Det var, som många andra saker i livet, inte riktigt meningen att det skulle bli på det här viset. Men nu blev det så och då får man göra det bästa av situationen.

Nu behöver jag vara någon annan. Mamma, framförallt. En glad och stark mamma – och blivande fru – som har ork att leka och umgås. En bättre vän, som har tid att ses och har roliga saker att prata om. Någon som läser en bok ibland. Någon som skriver en rad på sin blogg.

För min suddiga, fantastiska familj.
För min suddiga, fantastiska familj.