Hemmet

Strumpsnoddar – recension

Vi har ju kört rätt länge med strumpklämmor här hemma, och jag är grymt nöjd med dem. Så såg jag de här strumpsnoddarna och tänkte att jag skulle testa hur de står sig i konkurrensen. De är köpta från smartasaker.se med mina egna pengar.

Spar tid! Spar pengar! Spar tålamod! Spar ordning! På något sätt gör de här att tvättkortgen aldrig blir överfull igen! Inte alls samma grön som på produktbilden!
Spar tid! Spar pengar! Spar tålamod! Spar ordning! På något sätt gör de här att tvättkortgen aldrig blir överfull igen! Inte alls samma grön som på produktbilden!
För att det skulle kännas som att de satt säkert behövde jag vira dem två varv. Det var inte så lyckat, eftersom de pajade i första tvätten.
För att det skulle kännas som att de satt säkert behövde jag vira dem två varv. Det var inte så lyckat, eftersom de pajade i första tvätten.
Mmm, här under är det säkert rent.
Mmm, här under är det säkert rent.

Slutsats och betyg

Nä. De här var inte alls bra, speciellt inte i jämförelse med klämmorna. Hade jag inte haft klämmor hade jag kanske använt dem, fast troligen inte. Det känns inte som de sitter säkert om man bara sätter på dem, men de fixar inte att viras två varv. Och oavsett känns det inte riktigt som att det blir rent överallt.

Idé

Pris

Nytta för oss


Familj

Freja 18 månader

Idag har Freja funnits i ett och ett halvt år. 18 månader sedan den där dagen i januari då vi bara skulle åka in och få lite smärtstillande utskrivet så jag kunde få sova, men kom hem tre dagar senare med ett litet knyte med de tjockaste kinder jag sett. En knyte som skulle bo hos oss.

Nu är hon rakt inget knyte längre. Nu har vi istället en pytteliten människa som springer runt, äter med gaffel, säger hej till varenda djur hon möter och ska börja på förskola om 20 dagar. Jag minns knappt hur det var när hon inte fanns. Älskade unge.

En enklare vardag

Skaffa dig en kvällsrutin!

Det kan vara lite hektiskt och förvirrande ibland, livet. Ibland försover man sig, ibland åker man iväg till jobbet utan passerkort, ibland blir allting i hela världen fel på morgonen och så är liksom hela dagen förstörd.

Mitt bästa tips för att undvika lite av vardagsstressen är att skaffa sig en liten kvällsrutin. Eller en stor, det är upp till en själv. Syftet med min kvällsrutin är att komma till ro och känna mig säker på att det är koll på läget när jag går och lägger mig. Jag märker väldigt stor skillnad på mitt mående när jag avslutar dagen på rätt sätt för mig kontra när jag inte gör det. Struntar jag i kvällsrutinen har jag ofta svårt att somna och blir förvirrad och på dåligt humör dagen efter.

Gör såhär för att ta fram din egen rutin:

Utgå från den tid du behöver somna för att vara en fungerande människa dagen efter. Kvällrutinen börjar ett lämpligt intervall från den tidpunkten – i mitt fall en timme, men du kan börja med en kvart eller vad som känns lämpligt. Börja litet.

Identifiera några saker som brukar skapa problem i din vardag och börja där. Brukar du glömma saker? Lägg tiden på att gå igenom en checklista du skrivit med allt som ska med. Har du svårt att somna för att du är stressad över jobbet? Ta en stund till att förbereda morgondagens arbetsdag så du har bättre koll.

Eller ta tiden till att svara på de här två frågorna: Vad har jag gjort bra idag? Vad kan jag göra bättre imorgon?

Skriv ned din rutin – steg för steg. Det här är ett viktigt steg, för du ska kunna bygga på din rutin och gå igenom den lätt varje kväll utan att behöva fundera på vad det nu var du skulle göra egentligen.

Gör din rutin – varje dag. Efter ett tag kommer du hitta nya grejer att lägga till. Jag började med att förbereda mat som jag skulle ha med mig. Sedan lade jag till att packa jobbväskan med tillhörande checklista (efter att ha glömt laddaren för fjärde gången). Nu ställer jag mig själv också de två frågorna här ovanför, kollar igenom min internetbank och stämmer av inköp mot min budget, fyller i Habitbull och tar fram kläder till morgondagen. Välj själv det som gör att du kan somna lite tryggare.


Familj

Ännu ett restaurangbesök

Idag har vi vågat oss iväg på ännu ett restaurangbesök. Den här gången var det dock tre personer under 1 1/2 år närvarande så det var lite mer kaos överlag och inte bara för vår familj. Har längtat så efter att få träffa det gänget så jag släpade iväg hela familjen trots hällregn (tack vädret, älskar dig!). Det är ju lite svårare att föra en konversation dock, minst sagt. Igenkänningsfaktorn på bild nummer 2 här är rätt hög nuförtiden.

Imorgon ska jag jobba, och för första gången på väldigt länge är jag rätt opepp på det. Jag försöker se det positiva i att det förhoppningsvis är svalare på kontoret, att ha en anledning att sminka mig och att det är bra att få längta lite efter min familj. Tror att familjen ifråga kommer ha det rätt bra med en liten paus från en grinig morsa som bara klagar på värmen och inte duger nåt till.

3 dagar kvar till semester.

Partners in bus och husets sötnosar.
Partners in bus och husets sötnosar.
Familj

Stäng av värmen!

Jag trivs verkligen inte när det är så här varmt. Hjälp alltså, låt det regna en skvätt imorgon. Dagarna går verkligen inte fort nu. Vi skrotar runt här i närområdet hemma, testar olika badplatser och försöker hålla oss sysselsatta.

Jag är hemma nu och vaktar sovande barn, Jonas med vän är ute och jagar Pokémon. Man skulle ju kunna tycka att det är lite orättvis fördelning, men de har med en av mina telefoner också så jag borde få ut något av det jag med. Samarbete kallas det. 

Blandat

Söndagssummering

Den här veckan har vi varit ganska sociala faktiskt, trots att det inte känns som det just nu. Vi har ätit ute två gånger, hängt med vänner och jag har äntligen varit iväg för att fixa pass i mitt nya namn! Yay!

Min jobbvecka på två hela dagar kom av sig lite då jag inte alls mådde bra i fredags morse och vackert fick stanna hemma. Lite antiklimax, minst sagt. Men nu är jag på benen igen.

Vi har hunnit med att testa lite Pokémon Go också. Det är faktiskt inte en jättelämplig hobby för småbarnsföräldrar eftersom minst en av oss måste vara hemma när Freja somnat så vi kan inte gå ut på kvällarna tillsammans. Men vi har provat lite på var sitt håll och jag är väl inte helsåld men det är klart att det är kul med en anledning att röra på sig. Jonas är desto mer taggad tror jag.

Veckans mest lästa inlägg: Vår delade kalender
Veckans bästa: Vädret
Veckans sämsta: Att jag ligger så långt efter med allt jag vill göra, speciellt på grund av den missade jobbdagen

Veckans bild. Vi har så extremt smickrande färg i vår hiss.
Veckans bild. Vi har så extremt smickrande färg i vår hiss.
Blandat

De självkörande bilarna smyger sig på

Jag köpte ny bil i slutet på förra året. En riktig familjebil, kombi och grejer. Jag har aldrig haft en sprillans ny bil förut och fascineras dagligen av alla små finesser som finns. Det jag använder mest är lätt den adaptiva farthållaren, där bilen själv håller avstånd till bilen framför upp till maxhastigheten som jag ställt in. Så extremt användbart så jag orkar inte! Fantastiskt i rusningstrafik och fantastiskt vid långkörning när jag slipper få ont i gasbenet.

Andra fantastiska finesser är att den hjälper till att hålla sig inom linjerna på vägen, den varnar om den tycker att föraren beter sig som att den är trött, och att den bländar av heljuset själv. Och så kan den fickparkera nästan helt utan hjälp. Lyckan! Jonas tyckte att parkeringshjälpen var slöseri med pengar men nu erkänner han att den är rätt bra ändå.

Vi lever ju för tusan i framtiden. Det är ju såhär de självkörande bilarna kommer göra intåg i världen. Genom små funktioner som gör att vi behöver sköta bilkörandet mindre och mindre tills vi känner oss OK med att släppa kontrollen helt. Jag tänker nog sätta en slant på att Freja aldrig kommer behöva ta körkort.

Jag är i stort sett odelat positiv till att låta bilarna köra sig själva. Trots att jag jobbar med programmering och därför vet hur lätt det är att det blir fel, så är jag fullkomligt övertygad om att andelen olyckor kommer minska drastiskt när de självkörande bilarna är i majoritet. Det som stör mig mest är att vi inte bara kan byta ut hela världens bilpark på en gång, vilket hade varit hundra gånger enklare. Istället måste de som bygger självkörande bilar förhålla sig till andra bilar som inte är självkörande och jag vill inte ens tänka på hur svårt det måste vara.

Hur tänker ni? Ser ni enbart fram emot att slippa köra själv? Eller låter det hur läskigt som helst?

Test & recension

Skål- och matöverdrag – recension

Alltså plastfolie. Det kan ju vara det värsta som finns. Vi köper ändå den dyra varianten som ska ha ”extra bra fästförmåga”. Bitch please. Funkar inte. Därför blev jag orimligt exalterad över de här matöverdragen från smartasaker.se. Lite som en duschmössa för maten liksom. Dessa har jag köpt för egna pengar.

Vissa duschmössedrag ja. Vissa duschmössedrag ja. Funkar ju fint det här. Funkar ju fint det här. Här med. Här med. Ok, nu är jag imponerad på riktigt, de stora passar på en ugnsform. Ok, nu är jag imponerad på riktigt, de stora passar på en ugnsform.


Slutsats och betyg

Riktigt bra faktiskt, över förväntan. Funkar precis som beskrivet, varken mer eller mindre.

Idé

Pris

Nytta för oss

Blandat

Throwback till år 2000

Jag minns hur jag brukade räkna efter hur gammal jag skulle vara år 2000. Det var året jag skulle fylla 14 år och det kändes sååå avlägset. Då skulle jag vara stor, nästan vuxen. HAHAHA! Det är 16 år sedan nu och jag vet fortfarande inte vad jag ska bli när jag blir stor.

Minns ni år 2000? Vad gjorde ni på millenieskiftet? Jag firade nyår hemma med mamma i Falun. Jag tror att vi var hemma och åt middag på kvällen och sedan gick ned på Stora Torget, där det var världens fest. Så spända vi var på att se om allt bara skulle bli svart när klockorna slog över. Och vilket antiklimax när den omtalade Y2K-buggen inte hade någon märkbar effekt alls.

År 2000 var året bröderna Olsen vann Eurovision i Stockholm med mästerverket ”Fly on the wings of love”. Sveriges bidrag var Roger Pontare. Vår favorit var det lettiska bidraget My star. Såhär i efterhand känns det som att vi var onödigt intresserade av Eurovision. Vi kunde typ alla låtarna utantill.

Det var extremt dåligt väder den sommaren, men det hindrade inte oss. Vi tog bussen till Rättvik för där fanns det nya roliga människor vi inte redan kände. Vi tältade på Lisas gård och gjorde låtsasdreads i Annas hår. Vi hittade på ofantligt kassa låtar, åkte till Finspång, lyssnade på Petter.

Efter sommaren började jag nian. Jag tyckte jag var så himla stor. Hade stenkoll på hur världen funkade. Gick igenom sjukt många makeovers i jakten på en egen stil. Inte mycket verkar som tur är ha fastnat på bild.

Vi lyssnade på Vitamin C den sommaren och försäkrade varandra om att vi alltid skulle vara bästa vänner. Just så blev det kanske inte, men vi är några stycken som fortfarande har kontakt. Det blev rätt bra ändå, livet.


En enklare vardag

Vår delade kalender

Jag tror inte någon blir förvånad när jag säger att jag är extremt beroende av min kalender. Dels har jag kasst närminne så jag måste skriva upp precis allt jag lovat att jag ska göra. Dels mår jag inte bra när jag inte har full koll på vad som är planerat.

Nu är vi ju inte bara jag i familjen längre, så för några år sedan uppstod behovet av att ha något sätt att boka saker i bådas kalender samtidigt.

Så här har vi löst det:

Eftersom jag använde mig av Googles kalender redan innan så föll det rätt naturligt att fortsätta på det spåret. Det är ju föredömligt enkelt att sätta upp en delad kalender där, bara att gå in på inställningar och dela ut den. Just den biten var inte svår alls, och nu kan vi båda lägga in saker som vi ser båda två.

Låt mig dock berätta något som är i stort sett helt jäkla omöjligt: Synka in min jobbkalender som ligger i Exchange (Outlook). Jag har googlat så himla mycket på det här. Till slut valde jag programmet Gsyncit. Så det var ju inte omöjligt, jag behövde bara betala för det. Och ha jobbdatorn igång för att det ska synkas. Inte skitsmidigt.

Eftersom jag har en massa irrelevanta saker i min privata kalender så har jag valt att ha en separat för jobbsaker. Det innebär att jag inte får in något privat i jobbkalendern. Det är på gott och ont, men går rätt bra så länge jag behandlar Google som allsvetande och Outlook bara som ett ställe jag skapar mötesbokningar.

Såhär efter rätt många år så har även Jonas fått in rutinen att lägga in allt som berör mig i kalendern så att jag ser det och det är guld värt. De här typerna av saker har vi i den gemensamma kalendern:

  • Sånt som berör hela familjen (resor, besök osv)
  • Om någon av oss ska göra något som avviker från vardagsrutinerna (kvälls- eller helgaktivitet)
  • Frejas bokade tider. Jag har kollegor som har en kalender per barn, jag är lite frestad att sätta upp en egen till Freja snart eftersom det kommer bli mer sånt nu när hon börjar förskolan.
  • Städning, matkasse och annat återkommande
  • Matschemat
  • Föräldraledighet och semester