Familj

Gravid i vecka 35

Man ska vara försiktig med vad man önskar sig. Förra veckan tyckte jag att vi bara skulle få vara hemma allihop jämt. Det tycker jag inte längre. I torsdags vaknade jag med den värsta förkylningen jag har haft på länge. I fredags vaknade Freja med vattkoppor… Tjoho.

Man kan gå varandra på nerverna fast man älskar varandra

Jonas har fått lov att vabba hela veckan. Jag var inte i skick att ta hand om en sjuk Freja innan jag blev förkyld, och har verkligen inte varit det nu. Det är mer som att Jonas har fått ta hand om två sjuklingar. Det har säkert varit sjukt tufft för honom – jag är så himla tacksam för att det är just han som är min man och pappa till mina barn. Vi hade inte klarat oss en sekund utan honom.

Men, det innebär alltså att vi varit hemma allihop, dygnet runt, i snart en vecka. Utan att kunna direkt hitta på något eftersom vi inte kan ta med Freja någonstans där det finns folk. Man kan ju bli tokig för mindre alltså. Jag har haft ont i bihålorna, och med det följer huvudvärk, vilket inte rimmar jättebra med ljudnivån på en tvååring som är uttråkad och missnöjd. Inte superbra humör på någon alltså, speciellt på mig som helst bara velat ligga i ett tyst mörkt rum hela tiden fram till förlossningen.

En jobbig insikt

Att vara såhär instängda har också lett till att jag har börjat få lite smått panik – herregud det ska vara såhär nu hur länge som helst! Det går inte att göra planer med någon, för det är hela tiden nån som är sjuk och nu när alla har minst ett barn att bry sig om så går det liksom inte att ignorera. Jag kommer inte åka hem till en treveckors bebis när jag är förkyld. Det är inte skitmånga av de som har äldre barn som vill hänga med någon som har vattkoppor. Vi är fast här hemma.

Och när våren anländer och vabruari är slut – då är det vår tur att ha en liten bebis. Då ska vi försöka få ordning på vår nya vardag, jag och bebis ska förhoppningsvis lära oss amma, vi kommer ha en miljard olika sov- och mattider att anpassa oss till och vi kommer aldrig komma iväg någonstans. Det är nog det som är tvåbarnschocken. Man får se till att man gillar sin familj.

Vi är ändå duktiga tycker jag på att fånga upp sånt här och göra det vi kan åt det innan alla bara explorerar på varandra. Inatt sov jag i gästrummet med öronproppar och fick flera timmars sammanhängande sömn trots en liten skrutta som var vaken och ledsen. Inatt ska Jonas göra samma. Vi får liksom göra det bästa av det.

Förberedelser för bebis

Ett plus med att vi varit hemma är att vi tagit upp alla bebisgrejer från förrådet så vi skulle ha något att göra. Som jag har längtat efter det! Där fanns små pyjamasar och små strumpor och små byxor med fötter på och små mössor med öron på. Urgulligt! Och förvånansvärt lite. Vi har dock inga planer på att köpa något nytt när det bevisligen räckte till Freja. Om vi inte får en liten kräkis den här gången, då får vi kanske omvärdera det beslutet.

Nu har vi egentligen bara kvar att hämta babyskydd och bedside crib som vi ska låna av vänner och sedan är vi väl typ klara(?), förutom blöjor och såna förbrukningsgrejer. Det är väldigt mycket mindre att göra andra gången känns det som…

Nån mer som väntar andra barnet och tycker det är himla lite att göra? Eller har vi glömt en massa saker? Och eh, har någon ett gott råd om hur överlever det här?


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Ett svar på “Gravid i vecka 35”

  1. Vad skönt att se att man inte ensam som har upptäckt hur bra det är med öronproppar när man sover. Öronproppar är verkligen kanon. Sover själv också alltid med öronproppar. Så skönt att plugga in dem när man går och lägger sig och verkligen stänga ute alla störande ljud. Jag sover så mycket bättre och djupare när jag slipper bli störd och somnar dessutom på direkten. Alla borde verkligen testa att sova med öronproppar. Ibland får jag dock ont i öronen av att sova med öronproppar. Har du något bra tips på sköna öronproppar som fungerar att sova med?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *