Okategoriserat

Who am I supposed to pull my pants up for?

Det blev lite sent igår, men jag hade ändå bestämt mig för att gå upp hyfsat och gå på föreläsningen. Upp tidigt kom jag, men föreläsningen var inställd, så jag stannade hemma och pysslade med mitt projekt istället. Det ska vara tunna skivor av webutveckling, så efter några timmar gav jag upp och åkte och fikade med Bananen istället (känn dig officiellt döpt, M!). Mycket trevligare var det.
Efter det satte jag mig ett tag med snubben som vill ha min hjälp med hemsida (hädanefter knows as Hemsidesduden). Det kändes som vi var på samma spår, så jag åkte hem och började klura. Nu har jag panik, och vet inte alls hur jag ska göra, och därför får det vara nog för idag. Photoshop har pajat, så det måste jag försöka styra upp på något sätt innan jag kan börja med grafiken. Nu får det vara nog om det.

Imorgon fylls det år (idag också i och för sig, grattis Magnum!). Roligt vore det om jag kunde få gå ut och fira födelsedagen, men några träningar ska inte skippas i onödan. Råd har jag egentligen inte heller, så det är väl lika bra. Förhoppningsvis får jag en peng eller två i present.

Lite allmän flyttningspanik börjar också infinna sig, även om jag tror att D har det värre. Jag har i alla fall nånstans att flytta. Däremot har jag inte sett rummet, och är sjukt nervös för att flytta in i korridor och måsta lära känna en massa nya människor. Jag kommer garanterat göra bort mig, så jag funderar på att göra entre i clownnäsa och för stora skor så det är gjort. Förresten tror jag inte att måsta är ett svenskt ord, lär se till att hålla koll på mig själv så inte korridorarna tror att på språket jag ingen ordning får.

Ikväll hoppas jag att jag får leka med Grabbarna Grus, eller åtminstone med Bananen, för själv i ghettot pallar jag inte att vara. Nu ska jag titta på Californication, för jag ligger efter.

Okategoriserat

Den som väntar på något gott behöver inte dra åt helvete

Söndag igen, veckorna bara springer förbi och sommaren närmar sig med stormsteg. På tisdag fyller jag år, det är med skräckblandad förtjusning jag väntar på den dagen. Jag har fått ett styck hemsidesprojekt att pyssla med, roligt och läskigt på samma gång är det. Jag som vanligtvis inte har några som helst problem med självförtoendet får alltid en släng av jantesjuka när det gäller hemsidor. Känslan av ”nä.. inte kan väl jag… och få betalt? nä…” infinner sig som på beställning. Fast jag mycket väl vet att jag kan. Big ups till D som fixade det i alla fall!

Födelsedagsfesten i fredags blev grymt lyckad, ur mitt perspektiv i alla fall. Så mycket folk har det inte varit på min födelsedag på många år. Jag hoppas alla andra hade kul också, och att M och J också känner sig firade.

Idag väntar träning, och sen den allra sista delen av mitt engagemang i BSA. Det känns såklart vemodigt, men jag önskar dem all lycka och hoppas att föreningen lever kvar länge till. Jag vet hur jobbigt det är, men också hur givande det kan vara. Det finns en del eldsjälar i föreningen, och jag hoppas verkligen att de får den uppskattning de förtjänar.

Våren blir fylld av spännande saker, och jag ser verkligen fram emot tävlingar, kryssning, resa till Ryssland och ett besök i Göteborg för att hälsa på mina systrar.  Snart är det ett år sedan jag blev singel, och faktum är att fortfarande känns som något av det bästa som hänt mig. Man kan fråga sig varför jag behövde en så uppslitande händelse för att ta tag i mig själv. Jag hoppas och tror att X:et känner likadant, och jag är glad att han fortfarande finns i mitt liv, om än på ett annat sätt än förut.

Okategoriserat

Du vet på stenåldern när man uppfann elden? Det var inte din släkt.

Igår kväll var jag, D och M på Comedy Corner på Harrys. Magnus Betnér var den som drog oss dit, och tack vare det fick vi även uppleva en sjukt rolig människa vid namn Råland Ulvselius. På det hela taget en jätterolig kväll, och jag går gärna dit i framtiden också, synd bara att det blir lite dyrt om man ska gå varje onsdag. Men jag har tokbokat de kvällar André Wickström och Björn Gustavsson kommer, då ska jag bara dit.
Idag har jag bevittnat den rafflande fotbollsmatchen mellan Stockholms Nation och Uppsalaekonomerna. Biffen och Bananen gjorde (såklart) en strålande instats, jag var trött och sliten och åt Ahgrens bilar på läktaren.

På väg hem från Fyrishov hade jag den något tveksamma glädjen att stifta bekantskap med en ny buss, som tog mig på sightseeing i hela södra Uppsala innan den angjorde en hållplats där jag kunde byta till en mer normal buss. Aldrig mer nummer 17!

Ikväll är det dags för träning, och jag är taggad till tusen. Mest för att jag fryser, men onödighetsfaktorn på att ta en varm dusch innan träningen är stor.

Imorgon blir det födelsedagsfest, lite i förskott i och för sig. Jag och Magnum fyller år i början på nästa vecka, men vem orkar vänta på festen så länge? Det ska bli grymt skojigt, och jag hoppas att folk passar på att komma. Som Povel Ramel skulle sagt, nykterheten kommer inte vara skrämmande.

Okategoriserat

Skratta roligt är det bästa jag vet

Jepp, en blogg som alla andra, mest så jag själv ska veta vad jag pysslar med om dagarna. Inläggen kommer kännetecknas av att de är sjukt ointressanta för de som inte känner mig, och säkert i viss mån för de som gör det.
Idag har jag klippt mitt hår, och fick inte behålla mycket längd. Det där med att vara blondin sliter mer än man tror. Jag har inte bestämt mig om jag ser yngre eller äldre ut, men gillar det gör i alla fall. Bilder lär väl dyka upp på ansiktsboken vad det lider.

Sen var det dags för träning, och som varje tisdag undrar jag lite vad jag gör där egentligen. Jag har i alla fall insett att självständig träning är ett problem för mig, jag måste hela tiden ha någon som säger åt mig vad jag ska göra. När jag slutar (när nu det blir) måste jag nog hålla mig till Friskis eller liknande, för ut och springa kommer jag aldrig göra. Det är snart en månad till DM, och det däremot ska bli riktigt kul. Jag ser fram emot både att tävla själv och att få se tjejerna från min gamla förening. Jag saknar er, ska ni veta!

Om exakt en vecka fyller jag ångestfyllda 22 år. Det känns som vanligt som ett antiklimax med födelsedag, det har inte varit riktigt roligt sen 18-årsdagen. I vilket fall som helst är det en ursäkt för fest, den blir förhoppningsvis av redan på fredag. Jag har en önskelista, som har följande beståndsdelar: pengar till terminsavgiften, pengar till träningsoverall, pengar till Rysslandsresa, pengar till övrigt. Mycket varierad och genomtänkt.

I skolan läser jag algoritmik och människa-datorinteraktion. Intressant, faktiskt, men långt ifrån lätt. Hemtentan i MDI ser jag inte fram emot, jag vet redan nu att jag kommer skjuta den på framtiden och stresskriva i sista minuten. Annars går det än så länge över förväntan, har klarat av Systemvetenskap A, och känner mig som en bättre människa för att jag har avslutat något.

Om mindre än en månad är det dags för flytt till studentkorridor. Än så länge ser jag bara fram emot det, det ska bli sanslöst skönt att bo själv (nog för att jag älskar D, men det kan bli för mycket av det goda). Jag ser också fram emot att inte sova i ett skyltfönster, som det känns som här i hooden.

Passar på att kasta ut en fråga (i viss mån riktad åt en viss rödhårig fröken A):
Vad köper man i doppresent?
Kan ju tyvärr inte komma på bedårande T:s dop, men jag vill ju ändå profilera mig som tant Carin, och hooka up henne med lite fräna saker som en halvårsbebis kan tänkas vilja ha. Spritkryssning till Tallin? Nä, tänkte väl det.