Familj

Ett litet litet syskon

Uppdateringsfrekvensen här har gått ned rätt mycket på senaste tiden, och det har sin rimliga förklaring: Jag är gravid!

Det har liksom varit svårt att tuffa på som vanligt när jag dels varit trött som ett as, rent ut sagt, och dels inte känt att jag kan skriva om det tidigare.

I slutet på mars ska Freja få ett litet syskon och jag är överlycklig – och alldeles livrädd. Att vara gravid passar mig inte riktigt, det är alldeles för mycket ovisshet och konstiga krämpor. Men nu har vi i alla fall fått se det lilla fröet, och allt var så fint och såg så bra ut, så jag försöker hitta lugnet i det. Välkommen lilla vän!

Rätt slutkörd men glad ändå.
Rätt slutkörd men glad ändå.

Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Familj

Gravid i vecka 16

Idag blir det vecka 16 enligt gravidappen. Förra veckan stod det att jag skulle börja känna mig mindre trött – jo tjena. Den här veckan står det att omföderskor kan börja känna fosterrörelser, men det tror jag inte kommer hända än på ett tag. Med Freja dröjde det länge innan jag kände något, och dessutom tror jag att jag har moderkakan i framkant den här gången om jag inte hörde helt fel på KUB.

Jag har ju klagat i flera dagar över att jag är trött så det är ju ingen överraskning att jag tänkte klaga lite mer på det. Det beror nog inte bara på bebisen utan säkert också på att jag äter skitdåligt och nästan inte rör på mig alls, men jag orkar ju inte göra något annat än att ligga på soffan och äta glassbåtar! Moment 22.

Just nu känns det faktiskt inte alls kul. Jag är såklart så tacksam och glad över bebisen som väntar, men jag vill liksom ha hen, inte graviditeten. Är redan trött på att kläderna inte passar. Vill inte gå upp en massa vikt igen och känna mig otymplig och inte som mig själv, men jag kan inte förmå mig att äta vettigt. Vill inte sova bort ett halvår av Frejas liv.

Hej du där inne, hoppas tiden går fort tills vi ses!
Hej du där inne, hoppas tiden går fort tills vi ses!

Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Graviditet

Gravid i vecka 17

Den här veckan har jag ganska mycket energi, till skillnad mot förra. Såklart kan jag inte glädjas åt det utan är istället superorolig för att jag inte känner mig gravid längre. Det känns som en smärre evighet till nästa ultraljud som är om några veckor.

När jag hade skjorta på mig senast fick jag knäppa upp den efter halva dagen (som tur var hade jag tröja över). Behöver byta ut några plagg i jobbgarderoben, det är veckans projekt.

Än så länge har jag klarat mig från både foglossning och halsbränna. Det ändå som egentligen hänt är att jag så sjukt osugen på mat som smakar asiatiskt eller hur man ska säga (kanske ingefära?). Sushi är ungefär det äckligaste jag kan tänka mig just nu, ge mig pasta och husmanskost. Jag hade likadant med Freja men då var det hamburgare och pommes jag inte alls kunde tänka mig.

Ja, det syns ju i alla fall. Den här klänningen är för övrigt fantastisk, jag hittade den på HM och den är så himla mjuk och skön samtidigt som den ser helt ok ut. Hade den på middag i Barcelona med en snyggt halsband och klackar till och det såg uppklätt ut trots att jag kände mig som jag hade mjukiskläder.
Ja, det syns ju i alla fall. Den här klänningen är för övrigt fantastisk, jag hittade den på HM och den är så himla mjuk och skön samtidigt som den ser helt ok ut. Hade den på middag i Barcelona med en snyggt halsband och klackar till och det såg uppklätt ut trots att jag kände mig som jag hade mjukiskläder.

Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Graviditet

Gravid i vecka 18

Jag håller med ”alla andra” som är gravida med andra barnet att det går väldigt fort den här gången. Med Freja gick jag och räknade dagarna, längtade till onsdagen när jag bytte vecka (bara det att jag kommer ihåg att det var på onsdagar!). Den här gången blir jag lika chockad varje gång det gått en vecka.

Jag tackar varje dag som jag inte fått halsbränna, det är en sak jag minns som värdelös. Halsbränna och gravidklådan jag fick på slutet. Men alltså, drömmarna. Vad är det frågan om? Varför ska jag behöva drömma så jäkla skumt? Inatt drömde jag att jag och en kollega som också är gravid skulle utvisas ur landet av någon anledning som jag inte fick grepp om. Sjukt stressande. Förra veckan drömde jag att Freja plötsligt fått kropp som en tonårig kille, men att jag fortfarande behövde ta hand om henne som vanligt med allt vad bärande, påklädning osv innebär. Inte rimligt.

Men! Det kommer ordna sig hörni. finns Det nämligen julmust att köpa numera. All is right with the world.


Graviditet

Gravid i vecka 19

Den här veckan har jag börjat känna av graviditeten lite i kroppen. Jag har lite småont lite överallt, men inget som är hindrande på något vis. Jag har dock börjat känna mig så himla gravid helt plötsligt. Hittills har jag kunnat ha mina vanliga byxor t ex men det är det nog slut med nu.

Energinivåerna är ganska höga, har hållit mig vaken till efter nio flera kväller i rad nu! Ju längre veckan går försvinner dock reserverna, men så är det ju vanligtvis också. Längtar tills fredagsmyset imorgon.

Jag känner inte av några rörelser än, men kanske har jag haft någon sorts sammandragningar. Det är väldigt oklart alltsammans men något har jag i alla fall känt. Än så länge är jag inte så värst orolig för att jag inte känner något, vi har inte varit på RUL än och jag hade aldrig känt Freja när vi var på RUL med henne.

Vi har så smått börjat prata om hur vi ska göra med vagn. Vi har ju en Emmaljunga Super Viking som man kan göra om till syskonvagn med en adapter, som vi har sagt att vi ska köpa, men det känns inte speciellt bråttom. Vi använder nästan bara vagnen till förskolan och affären nu, och jag tänker att i värsta fall så kan antingen Freja gå eller bebisen sitta i bärselen. Sen har vi en resevagn också som ligger i bilen, så vi har två vagnar om det skulle behövas. Får se hur det blir med det där, någon ny vagn kommer det i alla fall inte bli. 


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Familj

Gravid i vecka 20

Nu börjar de komma så smått, krämporna. Jag är ganska öm i ryggslutet och är inte så supersmidig längre på att sätta mig på golvet. Och igår så dök den upp – halsbrännan. Sämsta grejen. Det är inte så farligt än men jag tar ut lite av ömkandet i förväg.

Vi var på rutinutraljud i måndags och allt såg fint ut. Beräknad ankomst är framflyttad en dag, precis när jag hade lärt mig vilken dag jag byter vecka. Det såg ut som att det är liten lillasyster där inne, vilket är fantastiskt på alla sätt och vis förutom att vi inte kan enas om ett namn.

Vi har pratat föräldraledighet och kommit fram till ett litet annat upplägg den här gången, tror att det kommer bli toppen. Jag kommer vara hemma längre på heltid i början, så kör vi halvtid några månader och sedan är Jonas hemma på heltid. Det känns tryggare nu att vara hemma på heltid när jag vet hur fort tiden går i början.

Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Graviditet

Gravid i vecka 21

Yay, nu börjar sömnlösheten komma så smått. Har så himla svårt att somna om ifall jag vaknar på natten. Vaderna börjar bli ömma och fötterna börjar bli varma. Med Freja så fick jag så otroligt varma fötter och stackars Jonas som verkligen inte gillar fötter hjälpte mig varje kväll med att smörja och fixa med kylklampar och jag vet inte allt. Tänk vad fint om han kunde få slippa det den här gången.

Jag känner inte av några direkta rörelser än. Det hade ju gärna kunna få sätta igång nu så jag slipper noja så mycket. Däremot har jag skitont i ryggen, vad nu det ska vara bra för.

Nu är vi i alla fall halvvägs! Resten av tiden får gärna gå snabbt för jag är väldigt väldigt sugen på att träffa den här lilla krabaten.


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Graviditet

Gravid i vecka 22

Allt gör ont. Typ. Det är som när man har gått mycket en dag och så är man trött i kroppen när man går och lägger sig men det är bättre på morgonen. Förutom att det inte är bättre på morgonen.

I måndags var jag hos barnmorskan. Jag fick lyssna på hjärtljuden, vilket var väldigt trevligt då jag fortfarande inte känner bebisen speciellt mycket. Nu hoppar det till ibland, men det skulle lika gärna kunna vara något annat. Jag fick också tillsägelse att börja äta järntabletter, men jag har ännu inte tagit tag i det. Det är inte min favoritgrej med att vara gravid.

Annars händer det väl inte så mycket just bebismässigt just nu. Vi väntar på att tiden ska gå mest, det känns för tidigt för att plocka fram några grejer eller köpa något. Jag försöker att låta kroppen vila, jobba hemifrån så mycket det går och ta det lugnt i största allmänhet. Inte heller det min favoritgrej, men jag måste om jag ska orka hela vägen. Snart är det jul i alla fall!


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Graviditet

Gravid i vecka 23

När allt känns som att det går segt och att det här aldrig kommer ta slut, då är det rätt trevligt att sätta sig och skriva de här inläggen. Det var ju typ igår jag skrev om förra veckan!

I slutet på förra veckan började jag ta Niferex eftersom jag hade lite dåliga järnvärden när jag var hos barnmorskan. Det känns faktiskt som att det har hjälpt en hel del! Jag är fortfarande trött, men det är inte den här förlamande tröttheten som jag hade innan. Nu är det mer ”vara gravid, jobba heltid, ha småbarn”-trötthet liksom. Vanlig. Hanterbar.

De senaste dagarna har jag också börjat känna bebisen på riktigt. Det här kan inte vara något annat. Mycket trevligt även om det är långt mellan gångerna hittills, nån gång om dagen sådär. Hade säkert märkt av mer om det inte var för att jag är någon annanstans i hjärnan hela tiden, väldigt lite tid att bara ligga och känna efter som jag gjorde med Freja.

Det är fortfarande 124 dagar kvar till beräknad ankomst, vilket känns som en smärre evighet. Jag har julledigheten som nästa milstolpe, om lite mer än en månad så får jag mysa med familjen en hel massa!


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Graviditet

Gravid i vecka 24

Mest av allt önskar jag att jag fick gå till barnmorskan varje dag och kolla så allt är bra med liten därinne. Det är inte supermycket rörelser än även om de kan vara tydliga, så ibland kan jag drabbas av lite panik och tro att det inte står rätt till.

Järntabletterna hjälper fortfarande och jag har mycket mer ork nu. Dock har jag börjat få ont i ryggen, vilket suger eftersom det är svårt att bära runt på Freja. Kombinerat med att hon är en liten busunge som helst av allt springer iväg så fort hon ska klä på sig så blir det lite tufft.

Tror inte heller att Freja är superpepp på att hon ska få ett syskon. När vi försöker prata lite med henne om bebisen i magen så säger hon mest ”Nej, ingen lillasyster”. Så det bådar ju gott. Hoppas att de kommer överens till slut.

Jag tänker mycket på det, att ha flera barn, vara mamma till syskon. Jag har inga syskon själv så det är en helt ny värld på alla sätt och vis för mig. Undrar om jag kommer räcka till för båda barnen. Hoppas på att de ska tycka om varandra. Panikar över hur i hela friden vi ska lägga upp det här hemma så att alla orkar med. Precis alla jag har pratat med som har barn med samma åldersskillnad har sagt att ”Ja, första året var ju lite tufft”…

Det är tre jobbveckor kvar i år. Sen ska jag jobba två månader till och sedan är det dags att vara ledig. Det närmar sig! Efter årsskiftet känns det som läge att börja kolla vad vi har och vad som behöver köpa. Det ser jag fram emot, är förberedd på en enorm nostalgichock när vi ska plocka fram minikläderna som legat i en låda länge nu.


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Graviditet

Gravid i vecka 25

Den här veckan har ju mest varit skräp. En dag på kontoret, en dålig jobbdag hemifrån och sedan sjuk. Tjoho liksom. Graviditetsmässigt mår jag rätt bra ändå, men nu är ryggontet konstant och något jag måste förhålla mig till.

Vi har fått omfördela ansvaret lite här hemma. Allt som innebär att böja sig eller lyfta får Jonas ta hand om. I gengäld ska jag ta över att slänga hushållssoporna och läsa saga för Freja varje kväll. Kanske inte ett helt rättvist byte man jag håller ju faktiskt på att tillverka en ny bebis till familjen, det räknas väl lite också.

Föräldrapenningen är registrerad såg jag när jag loggade in på Försäkringskassan senast. Det gör det ju genast ganska mycket verkligare. Tänk att vi snart ska vara lediga igen, jag hann ju knappt börja jobba ordentligt. Faktum är dock att jag ser fram emot det mycket mer den här gången, nu när jag vet hur det är. Ska bli kul att se om jag fortfarande tycker det mest ska bli mysigt när väl bebisen kommit.


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Graviditet

Gravid i vecka 26

Den här veckan har om möjligt varit sämre än förra veckan. Vi har varit hemma i stort sett hela veckan och passat runt en magsjuka mellan varandra. Så det har varit skoj. Det är en speciell känsla att må lite tjyvens och samtidigt ha någon som bökar runt inne i magen. För nu bökas det på riktigt, en hel del!

Jag ska till MVC imorgon och det ska bli intressant att kolla järnvärdet. Jag har väl inte riktigt varit superduktig med att ta Niferex nu de här veckorna vi varit sjuka, man faller ju lätt ur rutinerna när det inte är tider som behöver passas eller jobb att gå till.

Min vigselring har nog fått åka av permanent nu (eller ja, tills efter bebis kommer då). Vågar inte riskera att den ska fastna! Förlovningsringen får hänga kvar ett tag till. Den köpte vi när Freja var typ 2 månader, det var svinvarmt i butiken när vi provade och trots att jag redan tagit in den fyra storlekar så är den lite lite stor ändå, så den klarar sig nog.

Det är tufft att ta sig till jobbet. Jag har känt mig ganska pigg i kroppen, bortsett från sjukdomarna, men jag har insett att det är på grund av att jag har varit hemma. De få dagar jag lyckas ta mig in till stan är jag helt förstörd på kvällen. All styrka jag kan uppbåda går åt att hämta på förskolan, handla och laga mat och sedan är det liksom ingenting alls kvar. Nästa vecka är sista veckan innan jag ska vara ledig för jul och jag funderar starkt på att höra med samtliga projektledare om det går för sig att jag jobbar hemifrån hela veckan – misstänker att jag inte kommer orka annars.

Och så har jag insett att min mage är gigantisk! Jag var stor med Freja också så jag är inte superförvånad, men det blev väldigt tydligt på babyshowern i helgen där jag och föremålet för festen såg ungefär likadana ut, trots att hon är 10 veckor före mig. Det blir spännande att se hur det slutar.

Hur mår ni andra som är gravida? Är jag ensam om att vara skruttig?


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Graviditet

Gravid i vecka 27

Åh vad jag ångrar nu att jag inte bloggade när jag väntade Freja. Jag har ju haft bloggen hur länge som helst, men den blev lite lidande i några år där och det grämer mig nu. Det hade varit så himla intressant att kunna gå tillbaka och se hur jag mådde då.

Det enda jag har är några små anteckningar i ett dokument som jag skriver i till henne lite då och då, med reflektioner från hennes uppväxt. Där står det bara att hon ungefär nu hade börjat sparka ordentligt. Det är ju väldigt lugnande, att det var så med henne, för den här gången har jag ju hela tiden tyckt att jag känner så lite.

En av de få bilder jag har från när jag var gravid med Freja, tagen en månad och 10 dagar innan hon föddes.
En av de få bilder jag har från när jag var gravid med Freja, tagen en månad och 10 dagar innan hon föddes.

Hur som helst så fick jag till så att jag kunnat jobba hemifrån den här veckan. Det har verkligen varit guld värt. Jag får sova några timmar mer och jag behöver inte ta mig längre än till förskolan och Ica. Ryggen gör fortsatt ont och det är precis så jag klarar en arbetsdag, hämta på föris och laga middag, sen lägger den av.

Man ska ju passa på att njuta (haha) men det gör jag faktiskt lite just nu. Passar på när jag läst saga på kvällen att ta ett bad med en god bok – både för att det är så skönt för ryggen men också för att det är rätt nice med skumbad. Smörjer in mig med nån god kräm, försöker ha lite glamour i vardagen. Rätt vad det är står vi väl där annars tänker jag med ett litet skrikande knyte som inte alls tycker att mamma ska låsa in sig i badrummet på obestämd tid.

Vi har så smått börjat prata om de två mest pressande frågorna också – vad ska Freja göra när vi åker in på förlossningen och hur ska hon gå på förskolan när bebisen kommit. Än så länge har vi inte kommit fram till något direkt, men det känns skönt att åtminstone börjat fnula.

Och och, nu är det mindre än 100 dagar kvar! Tvåsiffrigt!

Berätta, hur mår ni andra som är gravida? Känns det bra inför julen? Vad har ni för krämpor?


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Familj

Gravid i vecka 28

Nu är jag gravid i vecka 28, och tillståndet just nu såhär dagen efter julafton kan väl närmast beskrivas som något orkeslös. Jag har åkt på nån förkylning som liksom sitter i hela huvudet och täpper till. Det är en himla tur att Jonas är ledig nu och att vi har min mamma till hjälp, annars hade jag nog tappat modet fullständigt.

I veckan åkte vi faktiskt in och kollade hur det stod till med bebisen, för jag hade ett väldigt lugnt dygn när jag nästan inte kände några rörelser alls. Vi fick övervaka hjärtljuden ett tag och allt såg fint ut, så hen hade nog bara vänt sig åt något annat håll. Barnmorskan som tog hand om oss var fantastisk och det kändes så skönt, och såklart lite löjligt att åka in när allt ju var bra. Men hade vi inte gjort det så hade jag nog oroat mig ända tills nästa besök på MVC.

Jag har köpt hem en amningskudde modell större som jag använder stöd när jag sover, och det är ju freaking fantastiskt alltså. Tror att vi kommer ha nytta av den länge. Vi skulle köpt en redan med Freja men det blev aldrig av och till slut var hon så stor att vi inte kunde motivera det längre. Väldigt nöjd att jag tog tag i det nu.

Veckan som kommer ska vi njuta av att vara lediga tillsammans, och sedan känns det lite som att det är upploppet kvar. Jag ska jobba två månader till och sedan är det dags att vara hemma och förebereda sig igen.

Är du också gravid? Hur mår du? Har julen varit vilsam?

Gravid i vecka 28

Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Familj

Gravid i vecka 29

Nu är jag gravid i vecka 29, och sent omsider blir det av att uppdatera om den här veckan också. Vi har haft full rulle i Falun och fick dessutom nattgäster när vi kom hem så det har inte funnits så mycket tid att sätta sig och skriva.

Jag blev helt chockad nu när jag tittade på bilden, min mage har blivit helt gigantisk känns det som. Det är ju bra, såklart, att bebisen verkar växa och så, men det är ju för tusan ett gäng veckor kvar. Hur ska detta sluta?

Jag gjorde en upptäckt förra veckan. En dag i Falun så var vi iväg hela släkten och tränade tillsammans på ett gym. Vi körde något som heter Easyline, vilket väl närmast kan beskrivas som cirkelträning i maskiner med ganska lågt motstånd. Jag var så himla opepp på detta innan, för jag hade ont i hela kroppen – men faktum är att det kändes hundra gånger bättre i ryggen efteråt.

Så nu med såhär 10-11 veckor kvar tills bebis kommer har jag insett att jag behöver börja träna på gym. Jag ska försöka återskapa de rörelserna vi gjorde då, och träna mest ben, axlar och rygg i maskiner (med nästan inget motstånd). Det ska bli spännande att se vad det gör för måendet. Utmaningen är att hitta tiden bara, i ett ganska fullspäckat schema.

Veckan som kommer ska jag jobba, men Jonas är hemma med Freja så jag behöver inte hämta på föris. Planen är att känna efter hur det känns och om det känns rimligt att fixa de sista 7 veckorna sen innan ledigheten utan att gå ned i tid. Hoppas på det, för nu vill jag känna att jag åstadkommer något på jobbet innan jag checkar ut helt!

Nu är det dessutom rätt sida årsskiftet, så nu kan vi börja förbereda ordentligt tycker jag. Firade detta faktum med att klicka hem ett Newborn Set till vår Tripp trapp-stol och börja forska i det här med syskonadapter till vagnen. Snart känns det som att vi kan hämta upp bebiskläderna från förrådet! Iiih så spännande!

Hur mår alla andra gravida där ute? Vad är planen för er nu när vardagen börjar igen?

Gravid i vecka 29

 


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Graviditet

Gravid i vecka 30

Wohoo, milstolpe! Som jag har längtat efter en vecka som börjar med en trea. Det har varit lite tufft att komma tillbaka till jobbet, kroppen vill liksom inte åka den ”långa” resan in till stan. Speciellt inte när det är svinkallt och snöigt.

Jag bestämde mig ju förra veckan för att se till att träna på gym nu, men det har vädrets makter lite grann satt stopp för. I tisdags skulle jag åka efter jobbet men då blev det snökaos och klass 2-varning istället. Igår orkade jag bara inte, men idag var jag faktiskt iväg en sväng på lunchen.

Det var fantastiskt skönt att röra på sig lite även, om det var betoning på lite. Jag körde 5 maskiner med nästan ingen vikt alls. Och så lyckades jag sätta mig bakfram i en maskin och blev rättad av en annan kvinna som var där och tränade. Gymproffset liksom. Det ger väl kanske inte resultat på en gång men jag känner mig faktiskt lite smidigare och inte så trasig nu ikväll. Har inte ens tagit det obligatoriska kvällsbadet.

Annars känns det väl ganska lika tycker jag. Bebisen ger sig till känna med jämna mellanrum. Det är svårt att böja sig ned och ta på strumpor och skor. Sätter jag mig på golvet är det lögn att komma upp igen. Inga kläder är bekväma. Som det ska vara.

Är du också gravid? Vilken vecka är du i? Orkar du jobba och träna? Berätta!


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Graviditet

Gravid i vecka 31

Hjälp, nu är det tungt. I måndags drog vardagen igång med full kraft och det tog väl en halv dag innan jag klappade ihop. Jag sover så. himla. dåligt.

Det har gått åt mycket tankekraft på kvällarna och nätterna att oroa mig för hur jag ska få ihop jobbet nu innan jag går på ledighet, men nu tror jag att det finns en plan som kommer hålla. Jag har fattat det som att jag kommer få fokusera på ett uppdrag nu, vilket kommer göra under för min sega hjärna. Det har tagit dagar att ställa om sig från ett projekt till ett annat.

Natten till tisdag sov ingen i hela familjen bra, så då hade jag i alla fall sällskap – fast det är å andra sidan inte så vilsamt med en trotsig tvååring som inte alls vill sova när klockan är mitt i natten.

Natten till idag skulle jag äntligen få sova. Jo tjena. Jobbet är löst, Freja sov hela natten, men det hjälpte inte ett jota. Det känns liksom inte som att jag kommer ned i någon djupsömn alls, bara ligger och vrider mig. Och vaknar med jämna mellanrum och kan inte somna om.

Det är totalt ologiskt att det ska bli såhär! Om det är någon gång man ska vila och sova så är det ju nu. Den som tänkt ut hela den här reproduceringsbiten måste haft en skruv löst. Jag har klagomål på i stort sett allt, förutom det allra första steget och att man får en gullig bebis i slutändan.

För gulliga är de ju, de små liven. Vi var på dop i helgen och där fanns det förutom dopföremålet även en 3-månaders. Och herreminje vad söta de är! Tänk att vi ska få en till sån att snusa på. Det är nästan så att det är värt det.

Någon mer som fick en tröttchock när vardagen drog igång?


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Familj

Gravid i vecka 32

Gravidhjärna. Det är ett stående skämt hos alla som är eller har varit gravida, att man blir helt dum i huvudet och ställer kaffekoppen i kylen och sånt. I mitt fall har det gått lite för långt nu dock – jag kan inte jobba längre.

Jag har glömt hur man programmerar

De senaste veckorna har det gått segare och segare på jobbet. Först kunde jag inte fokusera på samma sätt som jag brukar, och fick verkligen kämpa för att hålla koncentrationen på problemet jag försökte lösa. Sen märkte jag hur jag gradvis tappade tanken jag hade hela tiden. Har man inte ett jobb som liknar mitt kanske det inte låter så farligt, men mitt jobb funkar ju ungefär såhär: Why you shouldn’t interrupt a programmer.

När det blev ohållbart bad jag att få fokusera på ett projekt på heltid, istället för att jobba med tre olika saker parallellt. Jag antog att det skulle bli bättre då – men det blev snarare ännu tydligare då att jag inte lyckades leverera. Jaja, alla kan ha en dålig dag. Men det blev aldrig någon bra dag.

Det är tufft att inte få sova

Det är klart att man inte blir dum i huvudet bara för att man är gravid. Men en sak som däremot nästan ofelbart händer är att man sover sämre. Det gör ont att lägga sig i vissa ställningar. Det är tankar som snurrar – hoppas bebis mår bra, undrar hur förlossningen ska gå, har hen verkligen rört sig ordentligt idag, hur ska det gå att ha två barn? Och sen behöver man gå på toa tre-fyra gånger per natt också.

Och, i vårt fall, ett barn som redan finns och brukar vakna på nätterna utan annan anledning än att hon är snart två år och det är något som inte är som vanligt i familjedynamiken och hon har inte gått på förskolan så länge och det är mycket som händer i det lilla huvudet. Eller så vill hon ha välling. Eller nappen. Eller kaninen.

Det dåliga samvetet

Det är klart att hjärnan inte är på topp när man inte sover. Det är fullt förståeligt. Bara det att det sitter ju folk och väntar på att jag ska leverera på jobbet. Det är ingen annan som gör mina uppgifter om inte jag gör dem – de blir bara inte gjorda, och då blir inte kunden så glad. Inte kollegorna heller för den delen. Jag har varit på andra sidan av såna här situationer, det spelar ingen roll hur mycket empati man har – det är ändå sjukt frustrerande att inte kunna lita på att alla i teamet gör det de ska.

Så när jag har haft tid över på nätterna mellan allt vändande och alla toabesök och alla små barnfötter i näsan så har jag funderat på hur jag ska göra för att projektet inte ska bli lidande. Det hjälpte inte supermycket mot sömnbristen.

Stopp sa det bara

Nu i måndags tog det stopp. Jag har jobbat hemifrån en massa och skulle göra det igen. Och så tittade jag mig omkring på vårt kontor och såg alla grejer överallt och så bröt jag ihop för jag kunde inte tänka när det var så stökigt. Jonas var hemma och vabbade så jag hade någon att prata med, och efter lite diskussion insåg vi nog båda två att det inte var grejerna på skrivbordet som var problemet. Problemet var att jag inte kunde tänka. Punkt.

Det är inte en helt lätt insikt för någon som är van att klara av allt. Någon som har nästan hela självbilden i sin prestation. Någon som för tusan har en blogg om vardagseffektivitet…

Hade detta hänt för 5 år sedan hade jag nog låtit det gå mycket längre innan jag gjorde något. Jag har nog blivit visare med åldern dock, för när jag väl hade insett det här så fick det bara vara så. Jag ser ju vad som kommer hända om jag inte säger något och försöker köra på in i kaklet. Inget gott kommer av det.

Nu då?

Jag har sagt till jobbet att jag måste vara ledig nu. Bara sådär. Utan att fundera så mycket på vad mina chefer eller kollegor tycker om det, för börjar jag fundera på det så blir det nog inte så vilsamt alls det här. Jag har bokat en läkartid och hoppas på att kunna förklara ordentligt så att jag får bli sjukskriven. Det är ju också en utmaning, för jag är sjujäkla dålig på att vara tydlig med hur jag mår. Speciellt när jag inte mår så bra.

Igår när jag gick från jobbet gick jag och köpte en bok. Sen tog jag ett bad och läste. Sen lade jag mig i sängen och läste. Sen sov jag i 6 timmar, vilket nog är någon sorts årsbästa. Sen blev det idag och här sitter jag och är lite vilsen.

Nu ska jag försöka anpassa mig till den här nya verkligheten. Jag kommer behöva göra någonting, känna mig värdefull, för annars kommer jag må sämre. Så jag var noga med att klä på mig riktiga kläder nu på morgonen och ska försöka hitta något att göra som jag upplever som vettigt. Sen får vi väl se, tänker jag. Just nu är jag bara glad att jag ska få sova middag.


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Familj

Gravid i vecka 33

Jaha, nu är jag sjukskriven. Var hos doktorn igår och fick svart på vitt att jag inte kan jobba. Så var det med det liksom. Tack för alla peppiga kommentarer jag fått! Jag börjar så sakteliga komma över den här känslan att jag är så löjlig som inte fixar jobbet.

Jag är rätt trött

Det har varit några jobbiga nätter ändå, men det är hundra gånger lättare att bara behöva bry sig om mig själv och familjen. Eftersom jag kan sova ikapp på dagen har vi sagt att jag tar alla vardagsnätter nu ifall Freja vaknar – vilket hon firade direkt med att ha några på rad där hon vaknat och vill sova med oss. Det i sig är ju mest bara mysigt, men det nya nu är att hon prompt ska ligga på min kudde och jag får inte ligga utanför henne utan i mitten av sängen. Hon är inte direkt van med sängkanter så då kan inte jag sova, för jag är rädd att hon ska ramla ur sängen.

Inatt har jag dock sovit, typ 8 timmar tror jag! Vaknade helt desorienterad och det kändes lite som första gången Freja sov länge och vi vaknade helt övertygade om att det hade hänt henne något.

Nya rutiner

Frågan är ju vad jag ska göra om jag ska vara hemma… Det mesta som jag vill göra orkar jag inte, typ gå på promenader eller fixa i förrådet. Jag orkar ungefär gå ett litet ärende i närområdet på dagen och sedan hämta Freja på eftermiddagen, sen säger ryggen stopp. Det behöver alltså vara lugna aktiviteter.

Jag är dock livrädd att jag ska gå ner mig totalt och bara ligga i sängen hela dagarna. Det vill jag verkligen inte, för jag vet hur dåligt jag mår av det. Så det första jag gjort är att bestämma att jag ska gå upp i rimlig tid varje morgon, duscha, sätta på mig riktiga kläder och göra mig iordning – även om jag inte ska någonstans. Det har faktiskt hjälpt en hel del. Sen har jag sett till att ha något inbokat varje dag. Jag har träffat en kompis två dagar i rad, och så har det varit läkarbesök och MVC. Utöver det så blir det mest att hänga på internet. Tänker att jag ska skriva en del här och lägga upp lite bilder på instagram, så det inte bara blir hjärndött konsumerande.

Förberedelser för bebis

Det är lite myrsteg framåt som gäller med förberedelserna. Det känns fortfarande för tidigt att börja plocka upp saker från förrådet, vi har sagt att vi väl gör det i början av mars nångång. Men vi har börjat diskutera kring hur vi löser det praktiska med barnvakt under förlossningen och förskola och allt sånt.

Vi har skrivit en lista med sånt som vi behöver prata om innan bebis kommer. Saker som hur vi ser till att jag får tid med Freja och Jonas får tid med bebisen och vi får tid för varandra och vi båda får lite egentid. Och hur vi gör med sömnen om jag ska amma. Med Freja flaskmatade vi, vilket gjorde det lätt att dela på nätterna. Nu skulle jag vilja amma, men då är jag rädd att jag inte kommer få sova någonting de första månaderna, och det känns väldigt tufft.

Kvar att köpa är en bärsjal i trikå och eventuellt en mjuklift till vagnen. Vill nog gärna kunna ta med bebis lätt utan att haka loss hela liggdelen, men det känns också lite overkill när vi kan köra in vagnen i hallen hemma och hen egentligen lika gärna kan sova där. Det är väl egentligen frågan hur mycket vi ska vara på andra ställen än hemma.

Hur mår ni andra som är gravida? Har ni kommit längre i förberedelserna – och vilket barn i ordningen väntar ni? Det är ju lite skillnad nu mot när vi väntade Freja och i stort sett hade allt klart flera månader i förväg.


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.

Familj

Gravid i vecka 34

Mindre än 50 dagar kvar till BF nu. 48 för att vara exakt. Men vem räknar… I helgen fyllde Freja 2 år, vilket är ganska sjukt ändå. Tänk att vi har ett riktigt barn. Och tänk att vi ska få ett till.

Det går inte att vara social

Förra veckan hade jag nån liten grej varje dag. Träffade nån kompis, var på BVC, MVC och så hade vi släkten här i lördags för lite tvåårskalas. Det har känts rätt bra ändå, tills de sista gästerna åkte hem i lördags och jag bara totaltappade all ork. Jag var återhämtad lagom till måndag lunch, och då har jag verkligen inte ansträngt mig fysiskt på något som helst vis.

Det är det här med att anstränga hjärnan som knäcker mig. Det går liksom inte att fokusera på mer än en person samtidigt. Det är faktiskt himla tråkigt. För det är dötrist att sitta här hemma själv, men om jag ska orka göra mig förstådd när jag hämtar på föris och går och handlar så får det inte bli så mycket mer spännande än så. Hoppas innerligt att det går över när väl bebis är här.

Det är tufft att bo med en tvååring

Freja är ett väldigt trevligt och väluppfostrat barn (ingen aning om hur det har blivit så). Men hon är också två år, med allt vad innebär i form av humörsvängningar. Det är ju överhuvudtaget så att man alltid är lite på spänn när man har ett barn att ta ansvar för, men just nu känns det extra tufft. Jag har inte ork att vara pedagogisk och förstående när hon prompt ska klä på sig själv men bara springer runt istället för att ta på sig tröjan. Eller när det tydligen skulle vara juice till maten och inte mjölk trots att det skulle vara mjölk för en sekund sedan. Jag vet att hon inte kan hjälpa det, att det ska vara såhär nu. Det är jättebra att hon har en stark vilja och tränar på att uttrycka den. Men fasen alltså, det hade varit nice om jag hade orkat lyfta upp och bära iväg henne ibland eller krångla på kläderna fast hon brottas. Längtar tills jag får tillbaka styrkan i kroppen.

Kan vi inte bara vara hemma allihop jämt?

Fast jag blir helt dränerad på energi av att ha Freja hemma så saknar jag henne så det gör ont när hon är på förskolan. Och Jonas saknar jag massor. Tänk om vi bara hade kunnat vara hemma allihop jämt. Det här är väldigt märkliga känslor för mig, jag har ett väldigt stort behov av att vara ensam, men just nu skulle jag vilja vara ensam lite mera ihop, på nåt vis. Jag ska prova imorgon att både lämna och hämta på föris, så att Freja kan vara hemma några timmar till. Det kommer nog inte gå varje dag, men någon eller några dagar i veckan hade varit så mysigt, att få starta dagen ihop ordentligt.

Förberedelser för bebis

Jag fyndade en mjuklift på Blocket förra veckan, mycket nöjd med detta. Annars gör vi fortfarande inte många knop. Jag har försökt ta reda på vad som gäller med tider på förskolan men har inte fått svar än. Så länge får vi väl gissa att det är ungefär 9-15 vi har att förhålla oss till när vi ska bestämma vilka tider Freja ska gå.

Så har vi köpt 3 tygblöjor som vi testar med Freja på helgerna. Det är ju alldeles för få för att använda på heltid, men vi tänkte att vi testar och ser om det funkar för oss. I så fall kanske vi köper fler och har till bebis. Oavsett så är det ju en liten vinst med en dag i veckan utan engångsblöjor i alla fall.

Ni andra? Någon som är veteran på tygblöjor och har tips? Någon som också är hemma på dagarna? Någon som har en mirakelkur mot tvååringars starka vilja?


Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.