En enklare vardag

Enklare, mer hållbar vardag – Gäst hos Plånbokssmart

I veckan hade jag äran att få gästposta på Plånbokssmarts Instagram. Nu när jag hade möjligheten att nå en lite bredare publik så passade jag på att slå ett slag för att applicera de lärdomar jag fått av att jobba med agil systemutveckling även på vardagslivet. För det finns en väldans massa paralleller när man väl sätter på sig de glasögonen. Ibland brukar jag hålla en föreläsning som jag kallar ”Vad familjelivet lärt mig om agilt” – nu försökte jag göra lite samma sak fast tvärtom. Läs alla inläggen här nedan!

View this post on Instagram

PLÅNBOKSSMART GÄST @carinhbrander ” Hej! Den här veckan är det jag som gästar Plånbokssmart. Det ska bli fantastiskt kul, och jag längtar efter att få resonera med er kring min hjärtefråga: Hur vi kan skapa en enklare, mer hållbar vardag. Vem är jag? Jag heter Carin H Brander, och bor i en förort till Stockholm tillsammans med min man och två barn. Jag har ett grymt spännande jobb (om jag får säga det själv): Jag jobbar inom IT, med att coacha ett team av systemutvecklare och organisationen runt dem i att arbeta på ett smidigare sätt. Det kallas för att jobba agilt (ung. snabbrörligt). Oftast är mitt liv underbart härligt, men ibland är det lite tufft. Jag lever med psykisk ohälsa i form av depression och utmattning, som tar sig i uttryck att jag ibland inte riktigt orkar med familjelivet. Det är lite mer än ett år sedan jag kraschade rejält och sökte hjälp, men det är inte första gången jag kraschat. Skillnaden denna gång är att jag inte kunde hantera det på samma sätt som jag gjort förut, dvs att lämna det som stressade mig vind för våg, eftersom det denna gång var småbarnslivet som var den största stressfaktorn. Sedan kraschen har jag jobbat en hel massa med mig själv, och jag har haft stor hjälp av de verktyg jag har med mig från jobbet. Numera är jag min egen agila coach. Och den här veckan vill jag dela med mig till er av några insikter jag kommit till på den resan.” #plånbokssmart #plånbokssmart_gäst #utmattningssyndrom #livsstilsförändring #hållbarlivsstil

A post shared by Plånbokssmart (@planbokssmart.se) on

View this post on Instagram

PLÅNBOKSSMART GÄST @carinhbrander ”Det blir aldrig som man tänkt sig. Jag har ett kontrollbehov utan dess like. Det finns inget som stressar mig som när saker inte går enligt plan. Numera vet jag varför: Jag planerar alltid in för mycket och har inget utrymme för oförutsedda händelser. Och om det är någonting som livet med två småbarn bjuder på i mängder, så är det oförutsedda händelser. Världen är alldeles för komplex för att vi ska kunna göra detaljerade planer över någonting. Det finns för många rörliga delar, för mycket som kan gå fel. När vi accepterar det, då kan vi slappna av i det. Åka med. Nyfiket tänka varje dag “Undrar vad den här dagen kommer bjuda på för spännande?”. Men då måste vi ge oss själva utrymmet att klara av det oförutsedda. Här är några saker jag gör för att ge mig själv det utrymmet: . Aldrig några planer på kvällen, efter att barnen somnat. Vi har haft alldeles för många bråkiga kvällar när barnen aldrig vill somna och jag mentalt redan är någon annanstans. Nu försöker jag se all eventuell fritid efter nattningen som en bonus. Aldrig några inbokade möten på jobbet innan morgonmötet som är 9.30. Nu har jag turen att ha ett jobb där det är möjligt att göra så, och det ger mig utrymmet att slippa ha en tid att passa på morgonen. Tar det mycket längre tid att få på barnen kläderna än beräknat, så är det i varje fall inte någon som sitter och väntar på mig. Mycket få saker som är ett måste. Vi måste ha mat, borsta tänder och ha bälte på oss i bilen. Och alla bör ha någon form av kläder på sig när vi lämnar huset. Allt annat är “nice to have”. . Vad gör du för att ge dig själv utrymme för att hantera livets små överraskningar?” #plånbokssmart #plånbokssmart_gäst

A post shared by Plånbokssmart (@planbokssmart.se) on

View this post on Instagram

PLÅNBOKSSMART GÄST @carinhbrander ” Man blir aldrig någonsin klar. Jag har jobbat med webbprogrammering i snart 10 år, och innan dess var det ett stort intresse. Jag byggde min första hemsida när jag var runt 8 kanske, och mamma köpte hem boken “HTML för dummies”. Inte en enda gång under hela mitt liv har jag känt att “nu är jag klar med den här webben”. För ingenting blir någonsin klart, det tar bara slut på pengar, intresse eller tid. Detsamma gäller allting i livet. Huset kommer aldrig bli färdigrenoverat. Barnen kommer aldrig sluta behöva oss. Det finns alltid någonting mer att städa, laga, plantera, kratta, baka. På samhällsnivå är det samma sak: En kommun är aldrig färdigbyggd. All infrastruktur måste förvaltas – vi kan inte bara bygga en väg och förvänta oss att aldrig behöva bry oss om den igen. Så eftersom vi aldrig kommer bli klara, så kan vi lika gärna sluta på en gång med att försöka komma ifatt. Det finns inget komma ifatt. Det enda som finns är en aldrig sinande lista på saker att göra – så det är av yttersta vikt att vi lägger våra resurser på det som är viktigast för stunden. Det är så väldigt lätt att fastna i att försöka komma ikapp. Att aldrig ha tid att vara med barnen. För att det är diskmaskiner som ska plockas i och ur, tvätt som ska hängas, jobb som ska jobbas. Min krasch efter att andra barnet föddes berodde nästan bara på att jag glömde detta för en stund, och fick overload i hjärnan – för att det är helt omöjligt att hinna göra någonting alls med en nyfödd och en tvååring som skriker ikapp. Jag hade fått för mig att det är viktigt för barn att få växa upp i ett välstädat hem, med mat lagad från grunden, där alla är glada hela tiden och ingenting någonsin går fel. Och dessutom, så hade jag tagit på mig hela ansvaret för den idyllen – och därmed hela skulden när det inte funkar. Jag övar hela dagarna nu på att acceptera att jag aldrig kommer bli klar. Låter disken stå, väljer bort sånt som i och för sig vore roligt men som inte är rimligt att hinna med. Lagar fryspasta eller beställer hem pizza. Prioriterar. Precis som jag tjatat om på jobbet i flera år.” #plånbokssmart #plånbokssmart_gäst

A post shared by Plånbokssmart (@planbokssmart.se) on

View this post on Instagram

PLÅNBOKSSMART GÄST @carinhbrander ”Många små uppgifter är bättre än en stor. Visste du att det rent matematiskt är bättre att bryta upp alla arbetsuppgifter i sina minsta beståndsdelar? Googla på “Lean construction batch size” för att se en ögonöppnande video. Och det är dessutom bra för produktiviteten på ett annat sätt också: Det är lättare psykologiskt att göra en liten uppgift jämfört med en stor. Det här har jag varit bra på länge, och det hjälper mig att få någonting gjort överhuvudtaget när depressionen tar över. När jag berättar att jag brukar kryssa av mellan 20-30 saker från min att göra-lista varje dag så är det många som reagerar. De tycker att det låter mycket. Men faktum är att det är få saker på den där listan som tar längre tid än 5 minuter. Så en bra dag lägger jag kanske 150 minuter på att bearbeta listan – dvs 2,5 timme. Jag har ALLT (nästan) på min lista. Jobbgrejer, privata grejer, sånt som är kul, sånt som är jobbigt. Det är nyttigt, för det har lärt mig att även roliga saker tar tid och energi. För att inte tala om hur trevligt det är att samtidigt få göra någonting skoj och få bocka av en grej på listan 😉 När jag märker att jag har svårt att komma igång med någonting, då är lösningen i stort sett alltid att bryta ned uppgiften i mindre delar. T ex så hade jag väldigt svårt att komma igång med att skriva de här gästinläggen. Märkligt, eftersom det bara känns skoj och inte alls jobbigt. Men jag gjorde ett kardinalfel: jag hade “Skriv inlägg till Plånbokssmart” på listan. Alldeles för stor uppgift. Svårt att komma igång. Till slut satte jag mig och bröt upp den i en massa småuppgifter: “Välj ämnen att skriva om”, “Skriv om ämne 1”, “Välj bild till ämne 1” osv. Jag vet inte hur många gånger det här har hjälpt mig ur det där mörka. När jag mår som sämst orkar jag inte göra någonting alls, men så fort en strimma ljus når in är det ofta enkelt att komma tillbaka. För att listan finns där, och det är lätt att beta av den sakta men säkert: ✅ Ta medicin ✅ Förbered frukost ✅ Meditera 10 min Och till sist har jag kravlat mig ur hålet, för den gången. Det finns en trygghet i det. #plånbokssmart #plånbokssmart_gäst

A post shared by Plånbokssmart (@planbokssmart.se) on

View this post on Instagram

PLÅNBOKSSMART GÄST @carinhbrander ”Vad ger mest värde för minst kostnad? När vi har accepterat att vi aldrig kommer hinna göra allt, då är frågan: Vad ska vi göra då? Jo, det som ger mest värde för minst kostnad. Högst nettovärde, if you will. Värde-kostnad=nettovärde. Vi kan ta min önskan om att leva mer hållbart som exempel. Dessa är saker som är “bra för miljön”: Flyga mindre Åka mindre bil Välja närproducerad mat Välja vegetabilisk mat Köpa mindre nyproducerat Mitt första steg var att se över min konsumtion. Det var förhållandevis enkelt (och bra även för plånboken!). Jag gick över till att köpa det mesta i klädväg second hand. Med de möjligheter till onlineshopping som finns nu så har det knappt varit en uppoffring alls. Sedan var kosten nästa enkla sak. Ingen av oss i familjen är veganer, men vi har en helt annan kosthållning nu. Vi köper sådant som annars skulle varit svinn, och massor med grönsaker. Vi har lärt oss att den enda frukt som finns att tillgå på vinterhalvåret är äpple. När jag jobbar väljer jag 90% av gångerna vegetarisk mat till lunch – det är ju så enkelt när det är någon annan som lagar maten. Nu är det flyget som står på tur. Vi är inga globetrotters direkt, men har ändå flugit en del de senaste åren. Rena nöjesresor för det mesta. Men nu känns det enkelt att låta bli framöver. Nu vill jag upptäcka Sverige tillsammans med barnen. Bilen däremot. Tillgången till bil har spelat en ofantligt stor roll för mitt välmående det senaste året. Både jag och min man har bytt jobb, från att ha en resväg på en timme enkel väg med kollektivtrafik till en kvart med bil. Att få byta människomassorna på T-centralen till att färdas i min egen lilla bubbla har varit min räddning. Barnen kan gå kortare dagar på förskolan. Allt är enklare – men vi har varsin bensinbil som vi åker i ensamma varje dag. Där tar det stopp just nu. Nettovärdet är för lågt. Det är för jobbigt att välja bort bilen. Och det känns ok, för jag har attackerat detta på ett vettigt sätt. Hade jag börjat med att försöka sluta använda bil så kanske ingenting hade blivit gjort. Då hade det inte skapats något värde alls. #plånbokssmart #plånbokssmart_gäst

A post shared by Plånbokssmart (@planbokssmart.se) on

View this post on Instagram

PLÅNBOKSSMART GÄST @carinhbrander ” En sak i taget! När jag föreläser brukar jag berätta om en gång när jag skulle skära upp en ananas hemma. Jag började med att skära bort skalet och blasten, och när jag skulle slänga dem såg jag att kompostpåsen var full. Så jag gick ut och slängde den, och på vägen tillbaka till köket såg jag en massa kläder i hallen som skulle läggas i tvätten. Så jag tog med dem när jag ändå gick förbi. Tvättkorgen var dock full, så jag gick och lade in en tvätt i maskinen. I tvättstugan märkte jag att blöjhinken vid skötbordet var full, så jag gick och slängde den påsen. På vägen tillbaka såg jag några leksaker som borde vara i lekrummet… och så vidare. Till slut efter kanske en timme, så förde mig plockandet tillbaka till köket. Och där låg ananasen och väntade snällt. Och medan jag skar upp den, så tänkte jag på hur talande det jag precis gjort är för hur vi lever våra liv. Om man tittar på den här situationen utifrån perspektivet att jag skulle vara 100% sysselsatt, jo men då ser det ju jättebra ut. Jag fick massor med grejer gjort. Men! Om vi istället tittar på den utifrån uppgiftens perspektiv, dvs att ananasen skulle bli skuren – då var detta helt orimligt. Det kan ju inte ta en timme att skära upp en ananas. Vi har ju konstaterat att vi aldrig någonsin blir klara, och att vi behöver välja rätt när vi prioriterar. Då behöver vi också se till att göra uppgiften färdig när vi påbörjat den, eftersom det vi valt att göra är den viktigaste uppgiften just nu. Då behöver kompostpåsen vänta tills ananasen är uppskuren. “Sluta börja, börja göra klart” är ett bra citat jag hört någonstans. Att multitaska är döden för både psyke och effektivitet. Vi blir inte klara snabbare för att vi gör flera saker samtidigt, det är faktiskt tvärtom. Varje gång vi byter kontext så tappar vi lite fart. Plus att vår stackars hjärna hela tiden behöver hålla reda på flera saker. Utsätt den inte för det i onödan.” #plånbokssmart #plånbokssmart_gäst

A post shared by Plånbokssmart (@planbokssmart.se) on

View this post on Instagram

PLÅNBOKSSMART GÄST @carinhbrander ”Ha en hållbar takt. Inom agil teori pratar vi om att ha en hållbar takt (sustainable pace). Det innebär att den arbetstakt vi har just nu, den skulle vi kunna hålla under obegränsad tid. Vi behöver hitta ett sätt att jobba på där vi inte hela tiden jagar deadlines och jobbar “med svettrand på ryggen” för att citera en kollega. Ett ypperligt verktyg för att hitta sin hållbara takt är att mäta antalet uppgifter som blir klara under en viss tid, och använda den mätningen för att planera hur många uppgifter som kan tänkas bli klara under motsvarande tid i framtiden. Vi kan kalla det “gårdagens väder”. Det går att aldrig att förutspå framtiden, men vi kan komma ganska nära genom att utgå ifrån någonting vi vet om gårdagen. På samma sätt som att det inte är så troligt att det kommer att bli 40 grader varmt imorgon om det var 1 grad idag, så är det inte så troligt att jag hinner göra 40 gånger fler saker imorgon än vad jag hann idag. Det är troligt att jag hinner göra ungefär lika mycket, give or take ett par stycken. Hur gör vi detta rent praktiskt då? Jag gör såhär: Varje lördag räknar jag ihop hur många saker jag bockat av från listan under arbetsveckan. Sen delar jag det med 5 = ungefär så många saker jag borde planera per dag under kommande vecka. Sedan börjar jag varje dag med att planera dagens lista, och ser till att jag aldrig har fler saker på än så på dagens agenda. Det är skitsvårt ibland, för jag vill ofta hemskt gärna göra fler saker. Men jag tvingar mig själv att prioritera. När allt på dagens lista är utfört, då kan jag börja på morgondagens om det känns som det finns energi kvar – MEN det är också en signal om att det är dags att sakta ned. Det är också otroligt viktigt att aldrig lägga någon värdering i den där siffran. Den är ett planeringsverktyg, inget mått på hur mycket du är värd som person! Ibland ökar den, ibland minskar den. För mig minskade den med 10 mellan förra veckan och denna, för i fredags var jag sjuk och kryssade inte av en enda grej. Och det är bra, för då behöver jag troligen lite startsträcka och luft i planeringen för att komma på banan igen. . #plånbokssmart #plånbokssmart_gäst

A post shared by Plånbokssmart (@planbokssmart.se) on

View this post on Instagram

PLÅNBOKSSMART GÄST @carinhbrander ”Ständiga förbättringar, ständig utvärdering. En av de viktigaste sakerna vi kan göra är att stanna upp med jämna mellanrum och utvärdera vad det är vi håller på med egentligen. Annars blir det så väldigt lätt att att vi glömmer bort varför vi gör saker. På mitt jobb utvärderar vi och lär oss hela tiden. I slutet av varje arbetsperiod samlas hela teamet och så viger vi en förmiddag åt att prata hur den förra arbetsperioden gick och vilka förbättringar vi skulle vilja prova framöver. Dessutom pratar jag enskilt med alla teammedlemmar ungefär var tredje vecka (vi tar promenader tillsammans, rekommenderas!). Och så har jag löpande avstämningar med min chef och andra personer jag jobbar med. Det är superduperviktigt att ta oss tiden att prata med varandra! Förr hade jag och min man familjemöte varje vecka. Numera blir det sällan av och det uppstår en massa problem och irritation hela tiden på grund av att vi inte är synkade. Det var så bra att vi hade det forumet. Det behövdes. Om man är flera om en sak men slutar att synka med varandra så kommer det ofrånkomligen bli så att man drar åt olika håll. Man börjar tycka att olika saker är viktiga. Man bildar sig en egen uppfattning om hur saker ska göras. Rutiner man kommit överens om tillsammans faller i glömska. Till slut fäller vi krokben för varandra istället för att jobba mot samma mål. För min egen del så gör jag översyn en gång i veckan och en gång i månaden. Veckovis så ser jag till att kolla kalendern framöver så att jag inte blir överraskad. Jag ser till att tömma alla mailkorgar och går igenom att göra-listan på jakt efter sådant som inte är relevant längre eller nya saker som finns i min hjärna men inte på listan. Varje månad ser jag över mina långsiktiga mål och mitt fokus för året. Det ska vara tydligt vad jag lägger min tid på och varför. Och det ska vara tydligt vad det är jag prioriterar bort. Om jag hoppar över mina översyner märks det på en gång. Då börjar det hopa sig en massa saker i mitt huvud som jag får för mig att jag “måste” göra. Men när jag får lite distans till det så inser jag att det måste jag faktiskt inte alls.” #plånbokssmart #plånbokssmart_gäst

A post shared by Plånbokssmart (@planbokssmart.se) on

DIY

Julpyssel och pynt

Julpyssel girlang

Än är det tid för julpyssel! I år har jag inte hunnit ta så mycket bilder på det vi pysslat, men jag har däremot grävt lite i arkiven och satt ihop lite inspiration för dig som är sugen på att krama ur det allra sista ur den här pysselperioden. Häng med på instagram om du är sugen på mer pysselinspiration!

Julpyssel krans
En enklare vardag

Hållbara julklappar

Hållbara julklappar

I år gör jag mitt bästa för att ge hållbara julklappar. Det är tur att barnen är relativt små än så länge och blir fullt tillräckligt glada bara det är många paket. På Instagram har jag delat ett antal tips på hur man kan få till en lite mer hållbar jul. Tänkte att jag passar på att samla ihop dem även här på bloggen. Kolla även in hashtagen #enhållbarjul för ännu mer inspiration!

View this post on Instagram

☆ ᴛʜᴇ ɢᴀᴛʜᴇʀɪɴɢ ᴏғ ᴄʜʀɪsᴛᴍᴀs ɢɪғᴛs ʜᴀs ʙᴇɢᴜɴ – ᴘʀᴇ ʟᴏᴠᴇᴅ ᴏғ ᴄᴏᴜʀsᴇ ☆ Snart är det jul! Jag har påbörjat insamlandet av julklappar till barnen. I år gör vi vårt allra yttersta för att skapa en hållbar jul och köper därför väldigt lite nyproducerat. Barnen kommer bli lika glada ändå. — ❓ Vad ska du ge bort i julklapp? — Undangömd i en låda hittade jag min gamla digitalkamera som jag tänkte försöka sparka igång och ge till fyraåringen. Nya byxor ska hon också få. Det skulle hon fått ändå, men nu när vi närmar oss jul passar jag på att slå in dem också 😂 Byxorna har jag hittat på Tradera. Kulramen hittade jag i en gammal låda med bortrensade leksaker som vi allesammans glömt att vi haft, den blir perfekt till 1,5-åringen. Jag fortsätter hålla ögonen öppna både hemma, på nätet och i secondhandbutiker. Det blir ingen brist på julklappar i år 😁 Fler tips för en hållbar jul hittar du under #enhållbarjul! #asustainablechristmas #hållbarnovember #sustainablenovember #sustainableinfluencers #sustainability #hållbarhet #återbruk #hållbart #zerowaste #zerowasteliving #wastefree #nowaste #sustainableliving #lesswaste #spartips #sparapengar #ourplanetourhome #wastefreeliving #lowimpactmovement #lowwasteliving #environmentallyfriendly #noplanetb #tatillvara #hållbartliv #gogreen #reducereuserecycle #yayforearth #environmentalist #slowliving

A post shared by Carin H Brander (@carinhbrander) on

En enklare vardag

Tidsuppskatta all the things!

På mitt jobb arbetar vi en hel del med tidsuppskattning – det vill säga att vi gör en kvalificerad gissning på hur lång tid en viss uppgift kommer att ta. Just i det sammanhanget är det inte odelat positivt, men jag har lärt mig mycket av det arbetssättet och brukar applicera det på livet i stort.

Jag är expert på att vilja mer än vad jag hinner med. Jag vill ge mina barn odelad uppmärksamhet jämt när de behöver det, umgås mycket med min man, träffa mina vänner, träna, läsa alla böcker som finns, blogga varje dag, hålla mig ajour på Instagram, läsa tidningar och bloggar dagligen och helst börja varje dag med ett långt yogapass och avsluta den med ett långt bad.

Ja, jag inser att det inte går. Men sen kommer jag på att jag vill börja med någon ny hobby eller lära mig allt om första världskriget eller nåt och så sitter jag där en dag och har bara en skitjobbig känsla av att jag inte hinner med någonting som jag vill. Då är det bra att göra en liten prioriteringsövning:

Tidsuppskatta hela livet

Sätt dig ned och skriv ned alla saker du vill hinna med den kommande veckan. Boken du vill läsa, träningspassen du vill boka in, att ringa banken och avsluta det där kontot som du tänkt på i några år nu, serierna du vill se, vännerna du vill träffa, badet du vill ta.

När du har den där listan: Boka upp varenda grej i din kalender. Hela livet. Börja med duschen på morgonen, och sen fyller du upp dagarna med precis allt som händer. Lunch, middag, hämtning av barn, nattning av barn och hela konkarongen.

När jag gjorde den här övningen senast kunde en typisk dag se ut såhär innan jag ens hade skrivit in något utöver det som händer varje dag:

05:00-09:30 Morgonrace och lämna Freja på förskolan
09:30-10:00 Kompletteringshandla till middagen
10:00-11:00 Äta något mellis och sedan återställa hemmet i normalt skick efter morgonkaoset
11:00-14:45 Ta hand om Ellen, äta lunch, fixa med tvätten och eventuellt lite ledig tid om Ellen sover länge
14:45-17:00 Hämta Freja och hänga med henne, dricka smoothie och mysa
17:00-ca 20:30 Kvällsrace med middag, nattning av barn och röjning av eftermiddagskaoset
21:00 Borde helst somna för att orka med nattens uppvak

Det, eh, blev ganska tydligt att jag inte kommer hinna med så mycket annat just nu. Inte utan att det sker på bekostnad av något. I mitt fall, och säkert i ditt också så är det först och främst sömnen som fått stryka på foten. Och sedan träningen. Det som förutom kosten är det allra viktigaste för att jag ska må bra.

Att göra den här övningen är ett av mina bästa sätt att råda bot på stress. För det blir så väldigt tydligt att det inte går att göra allt, och när jag väl kommit till den insikten (igen) så känns det enkelt att prioritera och välja bort det som inte är viktigt egentligen.

Den här gången har jag valt att prioritera sömn, träning och tid med familj och vänner. I gengäld så får jag acceptera att jag inte kommer kunna lägga ned så mycket tid på bloggen eller andra sociala medier. Jag kommer nog inte sy mina egna kläder med perfekt passform, eller sticka några jultröjor, eller läsa en distanskurs på halvfart. Jag kommer nog läsa någon bok ibland, men inte alls så många som jag skulle vilja. Är det inte helt sjukt egentligen hur många böcker det finns?

Jag kommer inte gå på konserter. Vi kommer inte totalrenovera ett hus. Jag kommer inte lägga en timme på att sminka mig och locka håret varje morgon. Det är inte nu vi börjar spela golf tillsammans. Och faktiskt så känns det helt OK. Ett tag, för sedan vet jag att jag måste göra om det här. Att det ska vara så förbenat svårt att acceptera att dygnet bara har 24 timmar ändå.

Tips

Läsvärt vecka 31-34

Dags igen att bjuda på lite länkar till tänkvärda, bra, märkliga eller bara skojiga saker! Varsågod:

Familj

En vanlig dag med en bebis som är 5 månader

Lilla Ellen blir 5 månader om några dagar. Semestern är över för vår del och det som ska bli vardagen under hösten håller på att utmejsla sig. Såhär kan en vanlig dag se ut just nu hemma hos oss.

Morgonen

Gah. Plötsligt tar alla i den här familjen morgon så himla tidigt. Numera är det faktiskt storasyster Freja som vaknar först. Redan runt 05 kan hon komma intassande till oss, mest bara för att informera om att hon tänker titta på TV.

Hon kan sätta på Barnkanalen själv, så jag tänker varje morgon att jag nog kan somna om lite, men så fort jag tänker den tanken vaknar ofelbart Ellen också så då är det lika bra att masa sig upp.

Ibland vaknar Ellen först, och då har Freja någon sorts sjätte sinne (trots att hon sovit igenom alla nattens uppvak) och kommer in och vill vara med. Och skulle inget barn vakna av sig själv, så vaknar numera alla när Jonas väckarklocka ringer klockan 06.

När Jonas åkt till jobbet är det frukost och påklädning som gäller. Och lek, eftersom det ju är evigheter tills det är dags för förskolan klockan 09. Just nu har jag taktiken att köra på med att göra Freja klar, och blir vi klara tidigt så går vi till lekparken eller gör något ärende innan vi beger oss dit.

Någon gång under morgonen brukar Ellen sova en liten skvätt, sällan längre än 30 min. Det är inte riktigt fokus på henne under den här tiden, hon får mest hänga med.

Dagen

När Freja hänger på föris så är det mest fokus på att Ellen ska få sova ordentligt en gång. Såklart blev det andra barnet som bara sover länge om förutsättningarna är precis rätt. Freja kunde sova i vagnen i timmar, oavsett var vi var. Det var tider det.

Nu behöver det vara i spjälsängen i ett mörkt rum utan ljud som stör (väldigt lätt när de bygger väg precis utanför fönstret), annars blir det någon futtig halvtimme. Men ändå, jag är väldigt tacksam att hon inte bara sover i sjalen längre.

Vi är inte direkt iväg på så mycket äventyr på dagarna, alltså. Jag försöker mest komma ikapp med tvätten och det eviga plockandet. Det är helt sjukt vad mycket grejer en tvååring kan dra fram på någon timme, det går inte att hålla efter.

När Ellen är vaken ligger hon mest på sin lekmatta och leker med sina fötter, eller sitter i matstolen och leker med någon leksak. Hon får vara i närheten där jag är helt enkelt, och så småsnackar vi lite under tiden jag gör hushållsgrejer.

Blir det en kort sovstund går vi oftast något ärende sedan. Det är smidigt att ha gångavstånd till precis allt, som vi har. Och lite dåligt för plånboken… Timmarna mitt på dagen går väldigt fort, och vips brukar uret närma sig 15 och hämtning på föris.

Eftermiddagen

När vi hämtat Freja så är det dagsformen på samtliga inblandade som avgör vad vi hittar på. Kanske gör vi något annat ärende, eller går till lekparken, eller går hem och dricker smoothie. Ellen brukar sova en liten tupplur till.

Jonas kommer hem runt 17 och då lagar vi middag. Vi nattar numera barnen varannan kväll (alltså varannan kväll Ellen, varannan Freja). Den som nattar Freja lagar mat, varför minns jag inte riktigt. Middagen intas lite i all hast oftast, gärna med en sprallig tvååring i knät/på väg upp på bordet.

Ellen har fått börja smaka lite av middagen (bara på ett finger) och verkar tycka att mat är ganska gott. Det ska bli skoj att få lära ännu ett barn att äta!

Kväll och natt

Ellen somnar numera ganska tidigt för natten, ofta redan vid 18. Sedan sover hon i ett sträck, men vaknar för mat tre eller fyra gånger. Hon verkar också börjat tycka det är obekvämt att ha blöt blöja, så den får jag oftast byta en eller flera gånger under natten.

Det är jag som tar alla nätter. Vi försökte ett tag att Jonas skulle ta en någon gång ibland, men jag vaknar ändå så det är liksom ingen idé. På helgerna kompenserar vi min ständiga sömnbrist lite grann med att jag får sovmorgon några timmar.

Och det är tungt, det ska jag inte sticka under stol med. Många kvällar är jag ledsen över att jag behöver lägga mig så tidigt för att orka. Om jag nattar Freja så får jag ofta gå direkt från hennes säng till min egen, utan att hinna göra någonting annat. Bloggen och Instagram ekar tomt. Träningskläderna ligger i någon hög med ren tvätt någonstans. Stickorna samlar damm, för att inte tala om våra sköna TV-tittarfåtöljer.

Ibland väljer jag att träffa vänner istället för att sova tidigt. Det är alltid värt det, men jag får betala för det med att kroppen blir sådär trött så det gör ont. Vi kan väl säga att jag längtar rätt mycket tills Ellen börjar sova lite bättre igen.

En enklare vardag

5 backup-lösningar om du glömmer packa blöjor

Jag är ett kontrollfreak av rang. Det finns ingenting jag avskyr mer än att hamna i en situation jag inte var förberedd för. Men sedan jag fick barn nummer två har jag insett att det inte går att förbereda allt längre. Det är alldeles för mycket som kan gå fel.

Det är lite befriande att ha kommit till den insikten, för det är rätt skönt att släppa på kontrollen ibland. Innan Ellen föddes försökte jag alltid förekomma Freja när hon höll på att göra något som skulle kunna gå fel, men det går liksom inte längre. Mitt mantra har blivit ”vad är det värsta som kan hända?”. Så länge det inte föreligger livsfara så har jag numera lärt mig att det tar mindre energi att bara ställa iordning kaoset efter det har hänt, snarare än försöka hålla efter det under tiden.

Lite på det temat har jag också roat mig med att tänka ut backup-lösningar på scenarion som med största sannolikhet kommer inträffa. Det har redan hänt att jag insett att jag bara packat med blöjor till det ena barnet, och det kommer garanterat hända igen. Här är mina bästa backup-lösningar som jag tänkt ut ifall det uppstår akut blöjbrist:

Köpa nya blöjor

På de ställen vi rör oss är det oftast ganska när till en affär, så det allra lättaste är ju att smita in där och köpa sig ett nytt paket.

Fråga en annan barnfamilj

Hur blyg jag än är så skulle jag inte ha några som helst problem att fråga en familj som verkar ha barn i ungefär samma storlek om de kan avvara en blöja. Jag har varit på andra sidan av den situationen och var bara glad att jag kunde hjälpa till.

Konstruera någon sorts tygblöja

Någon sorts tyg har vi ju alltid med oss. I bästa fall ett gäng handdukar eller en babyfilt, men det går nog att få ihop något även av extrakläderna eller något klädesplagg vi föräldrar kan avvara.

Använda en binda

Finns det bindor att tillgå så är ju det bättre än ingenting, de är ju ändå gjorda för att vara absorberande. Vet man att det är sista blöjan och det är långt tills vi kan skaffa fler så kan man fästa en binda i blöjan för att fånga upp det värsta. Annars får man fästa den på något annat sätt.

Använda pappershanddukar

Oklart hur effektivt det skulle vara med pappershanddukar, men har man ett gäng så gör det väl lite nytta i alla fall.

Ganska självklara grejer, kan tyckas, men vissa (jag) tycker ju om att tänka ut sånt här på förhand så att man inte behöver vara kreativ i skarpt läge. Har du fler tips på alternativa blöjor? Dela gärna med dig kommentarerna!

 

Tips

En titt i min Evernote: Daily Bits Of

Varje dag stöter jag på nya intressanta saker som jag sparar för framtiden. Till det använder jag tjänsten Evernote, och hur jag gör kan du läsa mer om här: Samla information med Evernote. Men, tänkte jag, det är ju dumt om bara jag ska se allt det här bra som jag har hittat. Det är ju bättre att dela med sig. Det är alltid bra att dela. Så jag kommer med jämna mellanrum tipsa om något som jag hittat under min senaste månadsgenomgång.

Den här gången är det tjänsten Daily Bits Of som jag blivit påmind om. Jag har faktiskt testat den förut, men nu var det längesedan och de har gjort om en del sedan dess. Tyvärr hittade jag inte någon bra förklaring på deras sida att sno rakt av, men jag har fattat det som att du kan prenumerera på olika kurser som kommer till din mailbox en gång om dagen. Vissa är gratis, andra kostar pengar. Det verkar dessutom som att du kan göra egna kurser, men jag har inte satt mig in i hur det funkar.

Jag älskar ju att lära mig nya saker, så detta passar mig säkert ypperligt. Just nu prioriterar jag dock andra saker, så det får ligga kvar som en notering i Evernote tills rätt tid infinner sig.

Har du testat Daily Bits Of? Dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarerna!

En enklare vardag

5 tips inför förskolestarten

Kanske är det dags för dig att skola in barn på förskolan snart? Eller har du som jag – barn som varit sommarlediga och nu plötsligt ska tillbaka och du har inte förberett ett endaste dugg? Oavsett vilket så har du nog nytta av tipsen nedan!

Förbered kläderna innan

Hela förra året så förberedde vi färdiga outfits till hela veckan på söndagskvällarna. Min plan är att göra samma sak nu – hoppas att Freja vill vara med på tåget bara. Mer om vi gjort kan du läsa här: Mindre bråk om kläder på morgonen.

Märk kläderna. Alla kläder.

Vi har beställt lappar från Filur namnlappar som vi sätter på allt. Jag har försökt skriva med märkpenna men det funkar inte alls bra för mig, vet inte om det är min handstil eller vårt namn som ställer till det. Så jag stryker till och med namnlappar på strumporna. Det var lite klurigt att få fast dem utan att strumpan blev svår att ta på sig, men jag kom på det till slut. Mer om det kan du läsa här: Märka strumpor till förskolan.

Namnnappar

Om ditt barn har napp så vill jag tipsa om att beställa nappar på tryck på. De är inte jättebilliga, men de är så praktiska. Det är många på Frejas förskola som har samma modell så det är toppen att ha namnet på. Vi beställer våra ifrån Namnnappen.

En delad kalender

Om ni är fler än en person som är involverade i barnets förskolevistelse så är nu tillfället då ni behöver skaffa en delad kalender. Det så mycket som ska planeras nu: hämtningar och lämningar och dagar då förskolan stänger tidigare och dagar då det inte är öppet alls och det ena med det tredje. Såhär har vi gjort (numera har faktiskt Freja en egen kalender också): Vår delade kalender.

Märk örngott med potatistryck

Det finns förskolor som vill att barnen har med egna kuddar till vilan (vår till exempel). För att märka örngottet är potatistryck väldigt lämpligt – det råkar nämligen vara ett precis lagom pyssel för en 1,5-åring.  Kolla in våra här: Örngott med potatistryck.

Bonus! Du som har barn i 1-årsåldern kanske också har behållning av den här texten, som jag skrev när Freja precis fyllt två år. Jag läste den igen nu och skrattade fortfarande igenkännande.

Vilka är dina bästa tips inför förskolan? Dela med dig i kommentarerna!

Familj

Liten semester i Stockholm med en tvååring

Jag och Freja passade på att ta en liten semester i Stockholm förra veckan, bara hon och jag. Jonas och hon var iväg till Jonas pappas torp för några veckor sedan, och de verkade haft så himla skoj så jag ville också hitta på något med henne. Dessutom tyckte vi att Jonas behövde få lite ensamtid med Ellen, de har knappt hängt någonting på tu man hand.

Vårt lilla äventyr blev jättelyckat! Det är väldigt lätt att planera när det egentligen bara är en person som ska tycka det är kul. För mig var det viktiga att få vara med Freja, oavsett vad vi gjorde.

Vi började med att ta oss in till centrala Stockholm. För oss innebär det just nu en bussresa, en tunnelbaneresa och otaliga hissfärder. Vår tvååring gillar både kollektivtrafik och hissar, så bara det var ett äventyr i sig. Efter ett pit stop på Norrmalmstorg där vi åt pommes och dip från McDonalds tog vi spårvagnen ut till Djurgården. Att åka spårvagn var populärt, för att uttrycka det milt.

Semester i Stockholm

Jag hade bokat ett rum åt oss på Scandic Hasselbacken, som har fördelen att ligga nära en hel uppsjö kul grejer. Skansen, Gröna Lund, Junibacken och Vasamuseet är bara några saker som finns på promenadavstånd. Om det här blir en årlig tradition, vilket jag hoppas, så är det ju perfekt att kunna välja aktivitet beroende på väder, ålder på barnet och dagsformen.

Just i år så skippade vi dock alla de grejerna till förmån för Tekniska museet, vilket kändes mer lämpligt för vårt pyssliga barn. Det innebar dessutom lite mer resa med både spårvagn och buss (yay!). Inte långt dock, det tog väl tio minuter kanske. Fördelen med semester i Stockholm – det är inte speciellt stort och många attraktioner ligger samlade kring Djurgården.

Vi spenderade kanske två timmar på museet, vilket var en perfekt längd på eftermiddagsaktivitet. Faktum är att vi inte ens gick och kollade på utställningen, utan stannade på Teknoleket. Det är en permanent utställning för mindre barn och var helt perfekt för oss. Vi hittade magnetiska klossar, kugghjul, ett trampflygplan och favoriten – rulla en kula i en stor ”tratt” för att utforska gravitationen.

Det fanns också en avdelning som var mer likt en vanligt lekrum, med leksaksbilar att köra runt med och en liten spis där Freja lekte favoritleken ”laga mat”.

Tekniska museet

När klockan slog 17 begav vi oss tillbaka med spårvagnen. Middag köpte vi på korvkiosken utanför Skansen, vilket var ett himla genidrag. Freja älskar korv och jag slapp försöka äta middag på restaurang med ett litet yrväder. Till Frejas stora förtjusning fanns det även mjukglass att tillgå vid de där kioskerna.

Med magarna fulla av korv och glass drog vi oss tillbaka till hotellrummet. Där lekte vi med presenterna Freja fått av hotellet – ett memory och såna där tillfälliga tatueringar som roade barnet något oerhört.

Semester i Stockholm

Egentligen det enda som var lite minus var att rummet hade två enkelsängar som stod brevid varandra istället för en stor säng. De flyttade sig väldigt lätt i sidled, så jag var rädd att Freja skulle ramla ned mellan dem under natten. Det löste sig dock med att jag puttade in alltihop mot en vägg, och så lade jag mig i samma säng så hon hade en vägg på ena sidan och mig på andra sidan. Funkade toppen, men innebar i praktiken att vi delade på en säng som var 80 cm bred. Inte superbekvämt för mig, även om jag kunde lägga över fötterna på den andra sängen.

Sov gjorde vi hela natten (min andra gång sedan Ellen föddes tror jag) och sen åt vi hotellfrukost. Det vill säga, Freja tog en tugga av olika saker som jag hämtade åt henne och jag hällde i mig en tallrik fil på stående fot. Ungefär som jag hade förväntat mig att det skulle bli.

Semester i Stockholm

Efter frukosten gjorde vi hela resan hem igen. Helt perfekt planerat, om jag får säga det själv.  Det enda som var föremål för lite diskussion var när det var sovdags, vilket är standard just nu. Annars var det en fröjd att få fokusera på Freja och umgås på hennes villkor. Hon är dessutom nästan aldrig inne i stan, så en semester i Stockholm är ett stort äventyr för henne även om det kanske inte är så många nya intryck för mig.

Får jag bestämma kommer vi göra samma sak nästa år, fast då kanske vi går till Skansen eller Junibacken istället. Året efter det blir det dyrt för min stackars plånbok, för då har Ellen fyllt två så då får blir det väl till att göra samma sak med henne.

Vad har du gjort för lyckade äventyr med dina barn?