Typ fem minuter efter att jag skrev inlägget igår vaknade Freja och var superledsen. Hon vägrade sova och ville bara vara med oss. Till slut gick jag och lade mig med henne i vår säng så fick Jonas bära in henne till sig när han skulle sova. Rätt mysigt, fast det innebar att jag blev avbruten i min kvällsrutin som jag gärna vill göra för att inte leva livet helt förvirrat (ja, jag är världens mest fyrkantiga människa).
Så imorse blev det lite panik när jag insåg att jag hade föreslagit möte med styrelsen i vår bostadsrättsförening hemma hos oss. Om det är någon gång man vill ha det snyggt hemma är det ju om grannarna ska komma, så det blev lite panikartad städning. Vilket var trevligt och så, men rätt onödigt eftersom vi hade snurrat till kommunikationen alldeles och ingen kom hit ändå. Men rätt nöjd trots det, för vi har fått slängt alla presentkartonger och grejer som hade samlats i ett hörn. Och burit ned grejer i förrådet! Min bästa sysselsättning, speciellt när det är Jonas som gör själva bärandet.
En springtur har jag också hunnit med. Tog en annan väg än jag brukar. Den var väldigt mycket mer naturskön men också lite för kort., så jag fick springa omvägar på slutet för att inte komma hem för tidigt. Till sist gick jag fram och tillbaka på gatan framför huset tills appen tyckte att jag var färdig med nedvarvningen.
Framåt eftermiddagen drog jag till andra sidan stan och hämtade Denice. Hon kom över på middag och hade dessutom vänligheten att vakta en sovande Freja några timmar medan vi åkte iväg på en fest. Tror det var en win för alla parter, Denice såg ut att ha det rätt skönt på soffan med lite godis när jag kom hem för att lösa av henne.
Jonas är kvar på festen nu och jag sitter vid datorn med en cola och njuter redan av att ha sovmorgon imorgon. Sen ska jag laga mat hela dagen! Så taggad på meal prep den här veckan. Vi behöver fylla på mellis till Freja (alltid pizzabullar och pannkaksmuffins i frysen). Det ska bakas bröd, göras en tacopaj (yum!) och fixas med kyckling till veckans luncher. Jippi! Vardag!
Här är ett barn som ärvt sin mors känsla för hårstyling. Eller rättare sagt: Har man varit hemma för länge med mamma ser det ut såhär. För mamma orkar inte bråka om håruppsättning och borstning.