Mest av allt önskar jag att jag fick gå till barnmorskan varje dag och kolla så allt är bra med liten därinne. Det är inte supermycket rörelser än även om de kan vara tydliga, så ibland kan jag drabbas av lite panik och tro att det inte står rätt till.
Järntabletterna hjälper fortfarande och jag har mycket mer ork nu. Dock har jag börjat få ont i ryggen, vilket suger eftersom det är svårt att bära runt på Freja. Kombinerat med att hon är en liten busunge som helst av allt springer iväg så fort hon ska klä på sig så blir det lite tufft.
Tror inte heller att Freja är superpepp på att hon ska få ett syskon. När vi försöker prata lite med henne om bebisen i magen så säger hon mest ”Nej, ingen lillasyster”. Så det bådar ju gott. Hoppas att de kommer överens till slut.
Jag tänker mycket på det, att ha flera barn, vara mamma till syskon. Jag har inga syskon själv så det är en helt ny värld på alla sätt och vis för mig. Undrar om jag kommer räcka till för båda barnen. Hoppas på att de ska tycka om varandra. Panikar över hur i hela friden vi ska lägga upp det här hemma så att alla orkar med. Precis alla jag har pratat med som har barn med samma åldersskillnad har sagt att ”Ja, första året var ju lite tufft”…
Det är tre jobbveckor kvar i år. Sen ska jag jobba två månader till och sedan är det dags att vara ledig. Det närmar sig! Efter årsskiftet känns det som läge att börja kolla vad vi har och vad som behöver köpa. Det ser jag fram emot, är förberedd på en enorm nostalgichock när vi ska plocka fram minikläderna som legat i en låda länge nu.
Vi väntar en lillasyster till Freja, beräknad i slutet på mars 2017. Alla inlägg hittills om graviditeten finns samlade här: Gravid med andra barnet.