En vanlig dag med en nyfödd

    Tänk att det bara är en månad sedan jag skrev om en vanlig dag under sjukskrivningen. Tänk att det redan är en månad. Tidsuppfattningen sätts lite ur spel när det kommer nya personer till världen…

    Det är inte mycket som är sig likt, trots att jag fortfarande mest bara är hemma. Jonas har börjat jobba igen (på nytt jobb!) och Freja är tillbaka på förskolan. Så det är jag och Ellen som hänger mest på dagarna, och då ser det ut ungefär såhär:

    Natten

    Man kan inte räkna med något när det gäller hur natten ska se ut. Nu har Ellen lyckats sova själv några timmar i streck i alla fall, men det kan ju ändras snabbt. Det är jag som tar alla uppvak på natten – för jag vaknar ändå så jag kan lika gärna göra det. En bra natt sover vi en hel del.

    Full fart från början

    Halv sju väcker jag Jonas, så får han ta över ansvaret för Ellen medan jag tar en kvart till att duscha och klä på mig. Sedan är det Jonas tur att göra samma sak (det vill till att vi inte försover oss!). Vid sju väcker vi Freja, så får hon välling och kläder. Halv åtta måste Jonas åka till jobbet – vilket är himlen jämfört med hur det var förut när han hade över en timmes pendlingstid enkel väg!

    När Jonas åkt försöker jag jonglera att ta hand om Ellen och göra Freja klar för förskolan så gott det går. Det är väl blandad framgång än så länge… Det gick i varje fall väldigt snabbt att avskaffa samtliga regler om var man äter och har olika typer av kläder på sig. Idag åt Freja en macka i vår säng framför Pippi på TV samtidigt som jag krängde på henne ytterkläderna.

    Sen är det lämning, vilket går relativt smidigt ändå förutsatt att det går att övertala Freja att åka vagn. Ellen har än så länge den goda smaken att somna i vagnen så hon gör inte så mycket väsen av sig. Just nu får hon vänta i vagnen utanför kapprummet när jag lämnar och hämtar, vill inte ta in henne till alla bakterier.

    Mellantiden

    Några timmar mitt på dagen är det alltså bara jag och Ellen hemma. Då ser jag till att det finns grejer till middagen, vilket kan innebära att vi behöver gå och handla. Och så ska jag äta, och så ska Ellen äta, och så byter vi några blöjor och lite kräkskläder. Nånstans mitt i det petar jag ut ett blogginlägg och en bild på Instagram. Sen är klockan plötsligt tio i tre och vi måste springa iväg till förskolan.

    Eftermiddagen

    Vi har två timmar mellan att jag hämtar Freja och att det är dags för matlagning. Gott om tid, tycker jag varje dag, så jag är superoptimistisk och säger till Freja att hon får gå själv hem och att vi kan titta på stenar på vägen. En timme senare när vi kommit halvvägs ångrar jag mig alltid.

    När vi väl kommit hem så brukar Freja få frukt och så vill Ellen äta, sen leker vi någonting och sen kommer Jonas hem vid kvart i fem (himlen igen!). Jag lagar maten, för då är jag lite trött i huvudet och vill gärna vara tyst i fem minuter.

    Kvällen

    Efter middagen är det många olika intressen som ska tillgodoses. Vi vill att Freja ska sova, hon vill leka, jag vill hinna göra något annat än att ta hand om barn och Jonas vill nog landa lite. Här är vi lite vilse fortfarande, vi testar oss fram men har inte hittat vad som är bäst. Det lutar åt att jag kommer ta ut Ellen på promenad när Freja ska lägga sig. På så sätt blir det lite lugnare för alla, och som bonus får jag lite motion.

    Eftersom nätterna är lite oberäkneliga så försöker jag sen komma igång med min kvällsrutin vid åtta, så jag kan gå och lägga mig senast nio. Då tar Jonas hand om Ellen några timmar och förbereder morgondagen. Jag tror att han kanske spelar lite TV-spel också, eller kollar på TV. Jag hoppas det i alla fall.

    Så kul har vi det här hemma just nu! Hur ser dina dagar ut?

    1 kommentar till “En vanlig dag med en nyfödd”

    1. Tack för att du delar med dig av din dag med barnen. Kändes som jag var där med er.
      Om fem veckor får jag en liten berner sennenhundvalp. Inte riktigt som att ha barn, men det blir ändå störd sömn och andra rutiner. Jag laddar!

      Lycka till med barnen och logistiken.

      Kram Kim 🙂

    Kommentarer är stängda.